Fördra Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder fördra, varianter, uttal och böjningar av fördra

Fördra synonym, annat ord för fördra, vad betyder fördra, förklaring, uttal och böjningar av fördra.

Vad betyder och hur uttalas fördra

Fördra uttalas för|dra [-dra´-] äv. för|draga och är ett verb, böjs som dra.

Fördra betyder:

Ordformer av fördra

Aktiv

fördra
infinitiv
fördrar
presens
fördrog
preteritum
fördragit
supinum
fördragande
presens particip
fördra
imperativ

Passiv

fördras
infinitiv
fördras
presens
fördrogs
preteritum
fördragits
supinum

Alternativa böjningsformer aktiv

fördraga
infinitiv
fördrager
presens
fördrag
imperativ

Alternativa böjningsformer passiv

fördragas
infinitiv
fördrages
presens
fördrags
presens

Fördra är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet fördra

  1. Europeiska unionens fördrag är en samling internationella fördrag mellan Europeiska unionens medlemsstater som utgör unionens konstitutionella grund, den så kallade primärrätten. Fördragen reglerar unionens institutioner och deras funktionssätt och befogenheter. Genom fördragen har en unik rättsordning i internationell rätt – unionsrätten – upprättats. I enlighet med principen om tilldelade befogenheter kan unionen endast handla inom ramen för de befogenheter som den har tilldelats genom fördragen. Nya fördrag kan endast antas efter godkännande och ratificering av varje medlemsstat i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. (källa)
  2. Ratifikation, eller ratificering, är den process varigenom en stat binder sig rättsligt till en internationell överenskommelse, till exempel ett avtal eller ett fördrag. Själva processen består av att ett ratifikationsinstrument utfärdas som ett formellt bevis på att staten har förbundit sig till överenskommelsen. Detta instrument överlämnas sedan antingen till de andra avtalsslutande parterna eller till den överenskomna depositarien av avtalet. Ratifikationsinstrumentet utfärdas normalt av statschefen eller, i vissa fall, till exempel i Sverige, av regeringen. (källa)
  3. Rödsvingel är en av de viktigare gräsarterna för anläggning av gräsmattor. Den fördrar sämre näringsmässiga och klimatiska förhållanden än vissa av de andra mattgräsen. För gräsmattor används särskilda förädlade sorter framtagna för bl a lägre årstillväxt. Dessa sorter indelas i tre huvudgrupper, tätväxande, sorter med korta sidoskott och sorter med långa sidoskott. De olika grupperna skiljer sig från varandra åtminstone delvis i fråga om ploiditet. (källa)
  4. Myntkonvention, myntunion, överenskommelse eller fördrag emellan två eller flera stater angående ett gemensamt myntsystem i en valutaunion. Exempel på sådana fördrag är den s.k. latinska myntunionen, den skandinaviska myntunionen samt den Ekonomiska och monetära unionen inom Europeiska unionen. Myntkonventioner mellan skilda länder kan upprätthållas endast så länge som de särskilda ländernas i övrigt autonoma penning- och finanspolitik förs efter samstämmiga principer, vilket ådagalades under första världskriget, då själva basen för gällande myntkonventioner, den gemensamma myntfoten, uppgavs med införandet av pappersmynt. (källa)
  5. Ordet konfederation kommer av senlatinets confoederatio (förbund), vilket i sin tur består av latinets foedus (förbund, fördrag) och prefixet con-, som har den ursprungliga betydelsen "tillsammans", "hop-", men som ofta använts för att modifiera grundordets betydelse. (källa)
  6. Konkordat (av latin concordare, "komma överens") är i vanlig bemärkelse ett avtal mellan de högsta myndigheterna i stat och kyrka rörande förhållandet dem emellan inom det genom avtalet berörda området antingen principiellt och i alla avseenden eller i vissa närmare angivna fall. Det mest kända konkordatet är Lateranfördraget. (källa)
  7. Traktat är en samlingsterm för skriftliga överenskommelser mellan subjekt till den internationella rätten. Olika traktat som ryms under termen är bland annat konventioner, fördrag, akter, pakter, statuter, protokoll, stadgor, konstitutioner, utbyte av ministeriella noter, "agreed minutes" och "memoranda of agreement". Subjekt till den internationella rätten som kommer i fråga är stater och internationella organisationer. Traktater mellan stater regleras i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. Traktater där åtminstone en part är ett annat subjekt till den internationella rätten än en stat, det vill säga en internationell organisation, regleras i den kompletterande Wienkonventionen om traktaträtten mellan stater och internationella organisationer eller internationella organisationer sinsemellan av den 21 mars 1986, som är en anpassning av 1969 års konvention. Bindande traktater ska följas i enlighet med pacta sunt servanda. (källa)
  8. En marionettstat eller lydstat är en stat som är formellt självständig men i realiteten kontrolleras av en främmande makt. Detta kan ske antingen officiellt, genom fördrag som syftar till att underminera landets suveränitet, eller genom inofficiellt inflytande från utlandet. Termen används ofta som kritik mot enskilda länder eller regeringar som man anser företräda en främmande makts intressen. (källa)
  9. Recess (lat. recessus, tillbakaträdande), en i de nordtyska städerna under medeltiden använd beteckning (liktydig med "avsked", abschied) på ett beslut, som fattats av några städers representanter efter gemensam överläggning. Sedermera övergick ordet att beteckna protokoll, som hållits över förhandlingarna. I Norden var under 1400–1600-talen recess namn på vissa överenskommelser och fördrag samt de större lagar, som stiftades på herre- eller riksdagarna. Om de viktigaste recesserna, vad Sverige vidkommer, se Nyköpings recess (1396), Kalmar recess, Malmö recess och Västerås recess. De viktigaste i Danmark var Odense recess (1527), som bestämde biskoparnas ställning och lade grunden till allmän trosfrihet, Köpenhamns recess (1536), genom vilken reformationen infördes, samt Kristian IV:s lilla och stora recess (1615 och 1643). (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.