Fördrag Synonymer Betyder Uttal

• pakt

Hur används ordet fördrag

1. Additament betecknar tillägg, bihang eller senare tillkommen ändring, särskilt till statsrättsliga författningar, mellanfolkliga eller internationella fördrag. (källa)
2. Efter mitten av 1500-talet brukades gulden som namn på ett genom riksmyntordningen i Tysk-Romerska riket av 1559 infört mynt med en finvikt av 22,91 gram, av något lägre värde än Talern. Denna gulden, även kallad riksguldiner, vann utbredning huvudsakligen i sydvästra Tyskland och gällde för 60 kreuzer. Den genom fördragen i Zinna 1667 och Leipzig 1690 skapade 2/3 talern erhöll även namnet gulden och präglades i Norra Tyskland, Enligt ett fördrag av 1753, tillämpat i Österrike och stora delar av Tyskland, räknades gulden som 2/3 av kuranttalern och hade en finvikt av 11,69 gram. Efter fördraget i Wien 1857 präglades gulden med en finvikt 11,1 gram. Myntningen upphörde i Tyskland 1871 och i Österrike 1892. (källa)
3. Ordet konfederation kommer av senlatinets confoederatio (förbund), vilket i sin tur består av latinets foedus (förbund, fördrag) och prefixet con-, som har den ursprungliga betydelsen "tillsammans", "hop-", men som ofta använts för att modifiera grundordets betydelse. (källa)
4. Anmärkas bör dock, att även underordnade kyrkliga myndigheter, nämligen stiftsbiskoparna, kan ingå avtal med statsmyndigheterna ifråga om sina stift, som faller under begreppet konkordat. För första gången användes ordet konkordat om de på konciliet i Konstanz av kurian (påvestolen) med de fem nationerna (italienare, spanjorer, tyskar, fransmän och engelsmän) träffade överenskommelserna (capitula concordata) om provisoriska reformåtgärder. Sedan förekommer ordet ofta. De under 1800-talet avslutade konkordaten betecknar sig emellertid själva såsom konventioner. De moderna konkordaten har form av folkrättsliga fördrag, avslutade genom befullmäktigade ombud, och de i desamma stadgade bestämmelserna publiceras, sedan ratifikationerna utväxlats, av kontrahenterna som stats-, respektive kyrkolag. (källa)
5. Konvent (Europeiska unionen) – ett möte som sammankallas för att utarbeta ändringar i Europeiska unionens fördrag. (källa)
6. Traktat är en samlingsterm för skriftliga överenskommelser mellan subjekt till den internationella rätten. Olika traktat som ryms under termen är bland annat konventioner, fördrag, akter, pakter, statuter, protokoll, stadgor, konstitutioner, utbyte av ministeriella noter, "agreed minutes" och "memoranda of agreement". Subjekt till den internationella rätten som kommer i fråga är stater och internationella organisationer. Traktater mellan stater regleras i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. Traktater där åtminstone en part är ett annat subjekt till den internationella rätten än en stat, det vill säga en internationell organisation, regleras i den kompletterande Wienkonventionen om traktaträtten mellan stater och internationella organisationer eller internationella organisationer sinsemellan av den 21 mars 1986, som är en anpassning av 1969 års konvention. Bindande traktater ska följas i enlighet med pacta sunt servanda. (källa)
7. Först under 1800-talet tillkom överstatliga fördrag som reglerade förhållandena för deltagare i krig. Genèvekonventionerna av 1864 var den första överenskommelsen om regler i krig. Haagkonventionen av 1907 fastslog regler angående krigsfångars rättigheter, bland annat förbud mot att döda soldater vilka hade kapitulerat. (källa)
8. Internationella brottmålsdomstolen (ICC – International Criminal Court), bildades genom ett fördrag i Rom 1998 och etablerades som domstol 2002. Domstolen skall komplettera nationella domstolar när dessa inte kan eller vill åtala exempelvis krigsförbrytare. En del länder motsätter sig domstolens existens. (källa)
9. En marionettstat eller lydstat är en stat som är formellt självständig men i realiteten kontrolleras av en främmande makt. Detta kan ske antingen officiellt, genom fördrag som syftar till att underminera landets suveränitet, eller genom inofficiellt inflytande från utlandet. Termen används ofta som kritik mot enskilda länder eller regeringar som man anser företräda en främmande makts intressen. (källa)
10. Myntkonvention, myntunion, överenskommelse eller fördrag emellan två eller flera stater angående ett gemensamt myntsystem i en valutaunion. Exempel på sådana fördrag är den s.k. latinska myntunionen, den skandinaviska myntunionen samt den Ekonomiska och monetära unionen inom Europeiska unionen. Myntkonventioner mellan skilda länder kan upprätthållas endast så länge som de särskilda ländernas i övrigt autonoma penning- och finanspolitik förs efter samstämmiga principer, vilket ådagalades under första världskriget, då själva basen för gällande myntkonventioner, den gemensamma myntfoten, uppgavs med införandet av pappersmynt. (källa)