Förkristen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet förkristen

1. Termen förekommer adjektiviskt i uttryck som "hednamission", "hedniska riter" och "hednatiden", vilket avser hednisk tid/förkristen tid underförstått syftande på tiden före tiohundratalet i Norden. Hedendom som begrepp undviks inom religionsvetenskapen. Etnologer föredrar därför ofta att använda mer precisa benämningar såsom polyteism, schamanism eller animism. (källa)
2. Jätte (fsv. iætte. kortform av fsv. iætun, från urgermaniskans etunaz med betydelsen frossare) var i nordisk mytologi och folktro en storväxt och stark varelse med människogestalt, ibland klumpig och enfaldig, ibland ond och lömsk, men ibland också trollkunnig och vis. Jättarna var ofta fientliga mot gudar och människor, men båda grupperna fick också hjälp och råd från jättarna, och flera av gudarnas gemåler var jättar. De kallades i äldre tid även jotnar, resar (risar) i synnerhet bergsresar (bergrisar) samt tursar (þursar) i synnerhet rimtursar (hrímþursar) men även eldtursar. En jättinna kallades vanligen för en gyger (gýgr), men även för trollkona och dylikt. Ordet jätte anses vanligen vara besläktat med verbet äta (denna etymologi föreslogs först av Jacob Grimm) och ha betydelsen av glupsk frossare (jämför antikens människoätande cykloper och laistrygoner), turs och rese torde betyda "stark", i nyisländskan antyder risi storlek, jötunn styrka, þurs dumhet. Det finns teorier om att jättar dyrkades under förkristen tid. (källa)
3. Det är okänt om midsommarfirande förekom under förkristen tid, varför alla förkristna kopplingar är mycket spekulativa. (källa)
4. Rackaren användes även för att slakta och flå hästar samt avliva katter och hundar (därav uttrycket flåbuse). Att rackaren fick slå ihjäl (slakta) hästar hänger samman med att hästen i förkristen tid var helig, något som levt kvar så till vida att ingen slaktare ville åta sig detta arbete. En dödad häst begravdes eller fick bli liggande eftersom ingen vågade äta köttet. (källa)
5. Vissa historiska fakta tyder på att stavkyrkorna ska ha byggts på platser som användes som kultplatser redan under förkristen tid. I andra fall finns det belägg för äldre kyrkobyggnader, stolpkyrkor, på samma plats. Under Urnes stavkyrka har man hittat lämningar av två tidigare kyrkor. Portalen från en av dessa kyrkor anses ha byggts in i den norra väggen i den nuvarande kyrkan. Senare forskning visar att kristendomen introducerades i Norge betydligt tidigare än vad som tidigare har antagits. (källa)
6. Under förkristen tid kan tingsplatsen även ha nyttjats som offerplats. Efter kristnandet byggdes ibland en kyrka i anslutning till tingsplatsen. Senare (innan särskilda tingshus byggdes) förlades tingsplatserna ofta till centralt belägna sockenstugor eller gästgivargårdar för ändamål som tingsplats för häradsrätt till ett tingslag. (källa)
7. Ordet völva är en avledning av det fornnordiska ordet vǫlr, som är en rund stav. Man kan därför tolka ordet som "stavbärerska". Under förkristen tid var valan en högt aktad kvinna och de gravar som brukar identifieras som völvors har ofta rika gravfynd. Hon vandrade omkring i landet och välkomnades till folkets gårdar bland annat för att besvara framtidsfrågor angående kommande skördar etc. Detta gjorde hon under så kallad sejd, det vill säga att hon kontaktade andevärlden genom att försätta sig i trans. Förmoda völvagravar har innehållit frön till hampa och bolmört. (källa)
8. Vitalismen uttrycker kristendomskritik, livsdyrkan och kretsloppstänkande. Den kritiserar kyrkans hållning och glorifierar antiken och förkristen grekisk och nordiske mytologi men framför allt det gudomliga i jorden, solen, naturen och vildmarken. Den hyllar ungdom, skönhet, kropp och livskraft. Även kultur och samhälle betraktas som uttryck för liv, underkastat de lagar som Darwins utvecklingslära hade pekat ut. Det organiska kretsloppet var det universella sammanhang som alla individer ingick i. Livet var evigt, människan dör och blir del av det biologiska kretsloppet. (källa)