Synonym till förkovra
Vad betyder och hur uttalas förkovra
Förkovra uttalas för|kovra [-kå´-] -de.
Förkovra betyder förkovra sig göra framsteg i kunskaper.
Ordformer och varianter av förkovra
Aktiv
- förkovra
- infinitiv
- förkovrar
- presens
- förkovrade
- preteritum
- förkovrat
- supinum
- förkovrande
- presens particip
- förkovra
- imperativ
Passiv
- förkovras
- infinitiv
- förkovras
- presens
- förkovrades
- preteritum
- förkovrats
- supinum
Perfekt particip
- förkovrad en
- ~ + subst.
- förkovrat ett
- ~ + subst.
- förkovrade den/det/de
- ~ + subst.
Förkovra är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet förkovra
Yrket gick i arv från far till son. De stränga gesällproven gjorde det svårt att förkovra sig till mästare. Detta vittnar talesättet från 1600- talet om, "I Sverige kan man evertuera sig (anstränga sig) och bliva konung men sämskmakare kan man icke bliva". Karduansmakare var en garvare av karduansläder som är en finare sorts skinn. Ordet karduans kommer eventuellt från den spanska staden Córdoba. Karduansmakargatan i centrala Stockholm är uppkallad efter detta yrke. Garveriverksamhet i städerna var en olägenhet. Ett öknamn på dem som utövade yrket var "stinkare" och de anklagades för att förstöra vattnet.
