Förpanta synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas förpanta

Förpanta uttalas för|panta -de.

Förpanta betyder pantsätta kronogods o.d. i ä. tid.

Ordformer och varianter av förpanta

Förpanta är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet förpanta

Byggnaden uppfördes mellan 1648 och 1653 som en tillbyggnad till Stora Bollhuset och kallades därför Lilla Bollhuset eller Nya Bollhuset. Medan Stora Bollhuset tillhörde kronan fram till 1663, då det förpantades till Charles Boit (far till Charles Boit), och sedan återigen drogs in till staten när bollhusrättigheterna drogs in från dennes änka 1699, var Lilla Bollhuset privat egendom. Huset uppfördes av Georg Sippel, som var bollmästare i Stora Bollhuset. Lokalerna uppfördes för bollsporter som utövades av medlemmarna av hovet. Under denna tid var det vanligt i Europa att bollhus, som var byggda med åskådarläktare, kunde användas av kringresande teatersällskap, och det var också fallet med de båda bollhusen i Stockholm.

Per Bengtsson var brukare av ett frälsehemman om 1/3 i Slangemölla, Holms socken, tillhörigt familjen Staël von Holstein som han övertagit efter sin far. Han var representant för Hallands södra domsaga vid riksdagarna 1817 och 1823. Per Bengtsson försökte driva frågan om rätten för brukare av gårdar i den "Tripska förpantningen", att få friköpa sin jord. Den Tripska förpantningen var 211 mantal jord som av kronan förpantats till dess fordringsägare Daniel Schegel 1652. År 1823 fastslog dock regeringen att de nuvarande ägarna skulle ha rätt att behålla sina gods utan att behöva riskera att få dem återlösta varken av kronan eller av åborna på jorden, ett beslut som godkändes av riksdagen trots Per Bengtssons protester. 1817 försökte han även lägga fram ett förslag om att de halländska säterierna borde delta i fråga om vägunderhåll samt kyrko- och brobyggen på samma sätt som övriga jordägare. Övriga riksdagsmän av bondeståndet ansåg dock att ett sådant förslag stod i strid med adelsprivilegierna och att frågan därför var meningslös att driva. Han försökte även förgäves driva frågan att havstång fritt skulle få hämtas på stranden att användas som gödsel, även av icke strandägare.

Vrams Gunnarstorp förpantades under namnet Vramsgård 1517 till riddaren Hans Skovgaard av ärkebiskop Birger Gunnersen i Lund. Det kom 1620 genom gifte till danske amiralen Jørgen Vind, som 1633-1644 lät uppföra det nuvarande slottet. Sonen Holger sålde det 1665 till sin svåger Christoffer Giedde, eftersom han inte ville bli svensk undersåte.