Genklang Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet genklang

1. I stefjabalkarna utvecklas sedan detta ångertema, och syftet med Kristi människoblivande förklaras ha varit att finna försoning mellan människa och Gud. Korsfästelsen skildras i stroferna 21–27, som är diktens tematiska centrum, och skalden ställer här i fokus hur Kristus förbarmar sig över den botfärdige rövaren på korset som ångrar sina synder. Därefter omtalas Kristi uppståndelse (28) och himmelsfärd (29) samt hans återkomst på den yttersta dagen (31). Nu stiger de döda ur mullen och samlas under stor skräck och vånda i två skilda flockar: de obotfärdiga för att dömas till evig pina (38–39), och de botfärdiga för att få sin lön i himmelen (40). I beskrivningen av den yttersta domen har man menat sig finna genklanger av Völuspás skildring av Ragnarök. (källa)
2. Genklang, stråkkvartett (2007). (källa)
3. En av naturalismens viktigaste teoretiker anses vara kritikern Hippolyte Taine, vars uttalande, från inledningen till Histoire de la littérature anglaise (1863-64), om att "Last och dygd är produkter som vitriol och socker"" blivit närmast emblematisk för vad naturalismen stod för. Taines, och naturalismens materialistiska och deterministiska, psykologi passar väl in i den rådande tidsandan. Man kan ha i åtanke att detta var också den tid då vetenskapen om människan växte fram. Detta i en tid då de stora framstegen inom naturvetenskaperna gav genklang genom hela världen och samhället. Exempel är upptäckten av stålet, vilket gav möjlighet till stora atlantkryssare och skyskrapor, järnvägsnäten som bredde ut sig över allt större delar av världen, och industrierna som sköt upp och skapade nya förutsättningar för människorna bl.a. genom stora omflyttningar av större folkgrupper. Andra exempel är framsteg inom läkarvetenskapen vilket medförde ökad livslängd, sociala reformer osv. Detta sammantaget skapade en positiv syn på vetenskapen (som i sin mest extrema form är positivismen). I denna tids optimistiska vetenskapstro blev också för första gången "samhället" en enhet man kunde undersöka, och "människan" ett objekt att sätta under vetenskapens lupp. Detta gjordes då gärna i naiv analogi med naturvetenskaperna - och de humanvetenskaper som växte fram inom t.ex. samhällsvetenskapen (t.ex. Durkheim) är således också starkt färgade av en materialistisk och positivistisk syn på människan, och vilka kunskaper man kan ha om henne. Taine var påverkad av detta idéklimat, den positiva synen på vetenskapen, tanken på att människan skulle sättas under lupp och undersökas noggrant. Han ansåg även att litteraturen var ett redskap sida vid sida med vetenskaperna, i det att den kunde frammana en ultimat levande verklighet. "Dikten kan framställa verkligheten som levande verklighet på ett sätt som i regel är historien eller samhällsvetenskapen och statistiken förmenat" skrev Örjan Lindeberger.". (källa)