Grundsteg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet grundsteg

1. Grundstegen i salsa spänner över två takter à fyra slag, dessa åtta taktslag utgör även cykeln för clave-rytmen, kärnan i salsamusiken. Dansarna utför sex steg med alternerande fotnedsättningar, till exempel vänster-höger-vänster under första takten och höger-vänster-höger under den andra. Detta är gemensamt för alla stilarna inom salsa. Det finns ett flertal stilar. Dessa skiljer sig sinsemellen dels i hur man gör fotnedsättningarna i grundsteget och dels i turer och kroppsrörelser. Alla kan dansas till all sorts salsamusik, även om musikens betoningar ibland kan göra en viss salsastil mer naturlig. De tre huvudstilarna är Casino, Kubansk salsa som är en blandning av linjestil och casino och cross body-stil eller linjestil (inklusive NY-stilen, LA-stilen och puertoricansk stil). Ibland nämns colombiansk salsa som en tredje huvudstil inom salsan. (källa)
2. I Linedance förekommer olika karaktärer av danser. I alla karaktärer är grundstegen är de samma, men man dansar dem på olika sätt. I tävlingssammanhang finns sex karaktärer definierade. (källa)
3. Rörelserna som används är främst ginga (portugisiska, betyder ungefär "måttlig ansträngning" och är grundsteget i Capoeira, där man går från sida till sida med böjda knän och armarna pendlar framför ansiktet för att skydda), olika sparkar(golpes, har olika namn beroende på hur man sparkar tex, armada "flottan" och meialua "halvmåne"), skallningar (cabecadas), fällningar(bl.a. bandas), bensaxar, handstående, huvudstående och hjulningar (aó), samt skyddande tekniker som kallas esquivas. (källa)
4. Gemensamt för dessa stilar är att det intima samspelet mellan partnerna medger improvisation i varje steg. Mycket av den traditionella undervisningen har under de senaste trettio åren utgått från en kombination, salida, som ibland benämnts grundsteg. Numera menar flertalet pedagoger att salidan är överanvänd och mindre lämplig som undervisningsmetod för nybörjare, eftersom det finns en tendens att fastna i ett improvisationshämmande mönster. Inom den nyare pedagogiken, liksom inom den tidigare tangon, talar man hellre om de stegmöjligheter som finns: steg framåt, bakåt, åt sidan och vridning på stället, så kallad "pivot", och utgår inte alls i nybörjarpedagogiken, till skillnad från andra pardanser, frånågra färdiga turer. (källa)
5. I nuvarande form är bugg från 1968, då en dansskola i Gävle började undervisa i bugg. Även i Örebro 1965 fanns en efterfrågan på buggkurser. Det dröjde dock ända till år 1978 innan bugg kom till Stockholm. Åren innan bugg kom var rock'n'roll den swingdans som dansades mest. 1960-tals rock'n'roll liknar i stora stycken bugg. Till skillnad från de danser som den härstammar ur har buggen sitt grundsteg på 4 taktslag. Genom åren har vissa typiska stilar som exempelvis "linjebugg" (90-talet) och "åhej" (2000-talets första decennium) utvecklats baserat på buggens grundregler och karaktär. Buggen fortsätter att förändras. (källa)
6. Stommen i ett zumbaträningspass är de fyra grundrytmerna salsa, merengue, cumbia och reggaeton. Utöver dessa kan andra rytmer förekomma, som till exempel samba, flamenco och disco. Enkla grundsteg i varje rytm kombineras till en danskoreografi och man varvar snabba rytmer med lugnare för att erhålla en typ av konditions- och intervallträning. (källa)
7. Namnet sägs vara ett onomatopoetiskt efterhärmande av det ljud som uppstår när dansarna släpar sina fötter längs golvet: efter grundstegets första två långsamma steg följer nämligen tre snabba släpande steg. De tre snabba stegen kan emellertid hos vissa dansare uttryckas främst med höftrörelser, utan att några egentliga steg tas. (källa)