Gud Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder gud, varianter, uttal och böjningar av gud

Gud synonym, annat ord för gud, vad betyder gud, förklaring, uttal och böjningar av gud.

Vad betyder och hur uttalas gud

Gud uttalas gud och är ett substantiv -en -ar.

Gud betyder:

Ordformer av gud

Singular

gud
obestämd grundform
guds
obestämd genitiv
guden
bestämd grundform
gudens
bestämd genitiv

Plural

gudar
obestämd grundform
gudars
obestämd genitiv
gudarna
bestämd grundform
gudarnas
bestämd genitiv
Övriga former Gudi i vissa uttryck

Gud är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Gud på Engelska

  • God - fear of God, God the Father, The Ten Commandments
  • god, deity - (divine) myth, heathen deities

Hur används ordet gud

  1. Monoteism (monoteist) (av grekiska monos, , och teos, gud) är dyrkan av en personlig gud med förnekande av andra gudars tillvaro, till skillnad från mångguderi (polyteism) och dyrkan av en opersonlig allkraft (panteism). (källa)
  2. Dionysos (latin: Dionysus) är enligt grekisk mytologi en av olympierna, de främsta av gudarna. Guden är från början en fruktbarhetsgud, precis som Demeter och likt Demeter får han begränsat med utrymme av Homeros i Iliaden och Odyssén. Senare förknippas han mer som vinets gud och dramats beskyddare. Likt Demeter överlämnar han en gåva till människan: vinstocken. Dionysos är gift med Ariadne, prinsessan som hjälpte hjälten Theseus att döda Minotauros. (källa)
  3. Gudi (vattendrag i Kongo-Kinshasa, Kasai-Oriental), 1.40059°N 25.26789°Ö / 1.40059. (källa)
  4. Job är i judisk mytologi en gestalt som utsätts för Guds prövningar genom att Satan tillåts ta ifrån honom hans rikedom, barn och hälsa. Berättelserna om Job återfinns i en bok som bär hans namn i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente. (källa)
  5. I denna artikel listas de slaviska hednagudarna med kortfattade beskrivningar av deras funktion och urkundernas upplysningar om dem (i fotnoter). För mer utförlig information om slavernas hedendom, se artikeln "Slavisk mytologi". (källa)
  6. En skapelseberättelse, skapelsemyt eller religiös kosmogoni är en berättelse om alltings uppkomst, inklusive skapelsen av vår egen värld (vårt eget universum) och av livet inklusive människan. Skapelseberättelser varierar mellan jordens folk och förändras även över tid. Att världen uppkommit ur kaos eller från ingenting genom gudomligt agerande är ett återkommande tema i många folks myter. Det gudomliga agerandet kan som i Bibeln och inom islam och bahá'í inskränka sig till en guds befallningar. Det kan också handla om en skapelse som framskrider och blir allt mer komplex i takt med att nya och fler gudar avlas från en ursprunglig urgud, som exempelvis Atum i det forna Egypten. Folk i Sydvästasien har haft många myter om att världen och allt liv har skapats av kropparna av urvarelser (vidunder, monster, titaner, etc) som besegrats och dödats av en yngre och mer människoliknande generation gudar. Vidare förekommer berättelser om världsägg. (källa)
  7. Få människor identifierar dock sig själva som ateister, för Sverige gäller det enligt två olika undersökningar 6,7% eller 17% av befolkningen. De allra flesta individer befinner sig någonstans mellan bokstavstrogen religiositet och ateism. Det kan innebära att de antingen är agnostiker eller liberala kristna, vilka ofta tenderar att se Bibelns ord som bildliga snarare än bokstavliga. I Sverige uppger dock 28% respektive 31% att de saknar gudstro i två SIFO-undersökningar som utförts på uppdrag av den kristna tidningen Dagen. (källa)
  8. Ragnarök ("Gudarnas sista öde" eller "Makternas Undergång") refererar inom nordisk mytologi till en serie händelser, inklusive en avgörande strid, som förutspås leda till jordens undergång. Detta innebär många gudars och andra mytologiska personers död, inklusive Odens, Tors, Frejs, Heimdalls och Lokes. Till detta kommer ett antal naturkatastrofer, med bland annat en översvämning som ställer hela världen under vatten. Därefter reser sig världen igen, varvid de överlevande gudarna slår sig samman. Samtidigt utgör de enda överlevande människorna, en man och en kvinna, förutsättningen för en ny befolkning. Ragnarök är ett av de mest avgörande elementen i fornnordisk mytologi. (källa)
  9. Det ondas problem, Epikuros paradox eller Teodicéproblemet, avser frågan varför en allsmäktig, allvetande och allgod Gud tillåter det onda som finns i världen. Om man utgår från vad Gudsbegreppet bör innebära och frågar sig vilka egenskaper som krävs för att något skall vara ett värdigt objekt att dyrka kan ett naturligt svar vara att Gud måste vara något eller någon, som åtminstone är väldigt mäktig med vidsträckta kunskaper och som är moraliskt god. Den kristna guden brukar anses vara allsmäktig, allvetande och allgod. (källa)
  10. Ordet teodicéproblem kommer från en bok med titeln Essais de Théodicée av filosofen Gottfried Leibniz. Den tyske filosofen var dock inte den förste att ta sig an frågeställningen. Man kan betrakta Jobs bok i Bibeln som en djup meditation över det oförtjänta lidandets och ondskans roll i en värld där Gud råder. Jobs bok ger emellertid inte ett klart svar, även om Gud uppträder mot slutet och förkunnar sin storhet. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland 39000 synonymer samt 91000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.