Huvudintresse Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder huvudintresse, varianter, uttal och böjningar av huvudintresse

Huvudintresse synonym, annat ord för huvudintresse, vad betyder huvudintresse, förklaring, uttal och böjningar av huvudintresse.

Vad betyder och hur uttalas huvudintresse

Huvudintresse uttalas huvud|intr|esse och är ett substantiv.

Ordformer av huvudintresse

Singular

huvudintresse
obestämd grundform
huvudintresses
obestämd genitiv
huvudintresset
bestämd grundform
huvudintressets
bestämd genitiv

Plural

huvudintressen
obestämd grundform
huvudintressens
obestämd genitiv
huvudintressena
bestämd grundform
huvudintressenas
bestämd genitiv

Huvudintresse är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet huvudintresse

  1. Huvudintresset kring ULX hänger samman med att deras luminositet överskrider Eddington-luminositeten för neutronstjärnor och till och med stellära svarta hål. Det är inte känt vad som är ULX:s kraftkälla, modellerna innefattar emission med "beaming" från objekt av stjärnstorlek, ackretion vid medelstora svarta hål, och super-Eddington-emission. (källa)
  2. År 1622 bad hennes bror Gustav II Adolf henne att återvända till Sverige, vilket hon också gjorde med sin familj. De anlände i juni 1622. Eftersom kungen själv var barnlös och hans yngre bror hade avlidit rådde bekymmer om tronföljden. Katarinas ställning stärktes vid hennes sons födelse strax därefter. Makarna fick av kungen Stegeborgs slott och län i Östergötland. Förläningen gavs dem som pant för Katarinas uteblivna brudskatt. Katarina fick själv år 1626 Skenas kungsgård som enskild besittning. Hennes huvudintresse ska ha varit att engagera sig i skötseln av familjens godskomplex. I sin brevväxling framstår hon som en driftig hushållare, sparsam och ekonomiskt intresserad. (källa)
  3. AB Granby Såg, trä- och byggvarudetaljist i Össeby-Garn i nuvarande Vallentuna kommun. Granby Såg grundades av Teodor Lindman. Lindman kom till trakten 1925, som arrendator av gården Bromseby i sydöstra Össeby-Garn. På Bromseby gård fanns då en vattendriven kvarn, ett vattendrivet sågverk samt ett jordbruk. Lindmans huvudintresse var emellertid sågen och han utvecklade en mindre industri på platsen. En vattenturbin installerades som drivkälla till sågen. Vattnet togs ur den intilliggande sjön Tärnan. Vattnet i sjön räckte dock inte till och ytterligare en kraftkälla anskaffades: en råoljeeldad tändkulemotor. Sågrörelsen växte, en hyvel tillkom för att vidareförädla det sågade virket. Det sågtimmer som behövdes inköptes från stiftelsen Danvikens skogar i den närmaste omgivningen. Lindman drev sågverksamheten i Bromseby till 1942. Då förvärvade han gården Granby i västra delen av Össeby-Garn vid nuvarande Gamla Norrtäljevägen. Granby drevs då enbart som jordbruk, men jordbruket utarrenderades och i anslutning till gården anlade Lindman ett sågverk. Jämfört med Bromseby fanns flera fördelar i Granby, bland annat tillgång till elektrisk ström. Dessutom slapp man långa transporter på dåliga skogsvägar. (källa)
  4. Gary Lachman, född 24 december 1955 i Bayonne, New Jersey, är en amerikansk författare och musiker. Under namnet Gary Valentine var han basist i rockgruppen Blondie från 1975 till 1977. Sedan 1990-talet har han varit författare på heltid, med ämnen inom ockultism och mystik som huvudintresse. Intresset uppstod när han på 1970-talet läste Colin Wilsons bok The Occult: A History. Han flyttade därefter till England och har bland annat skrivit böcker om Emanuel Swedenborg, Helena Blavatsky, Aleister Crowley, Rudolf Steiner, P.D. Ouspensky och Carl Gustav Jung. Enligt Michael Dirda på The Washington Post skriver han om dessa ämnen "utan att vara hänryckt vördnadsfull eller lättvindigt avfärdande". År 2016 gav han ut en biografi om Colin Wilson, Beyond the robot. (källa)
  5. Berger var son till hushovmästaren hos det danska sändebudet i Wien, Henrik Berger. Vid faderns död 1728 placerades han på en evangelisk utbildningsanstalt i Pressburg och kom senare till ett gymnasium i Berlin. År 1739 började han att där studera anatomi och kirurgi, men kom 1741 till Köpenhamn, där han fortsatte studierna. Åren 1743-46 företog han en studieresa, under vilken han huvudsakligen vistades i Strassburg, där obstetriken snart blev hans huvudintresse. Efter sin återkomst till Köpenhamn tog han 1748 anatomisk och 1750 kirurgisk examen och blev därefter snabbt en ansedd läkare och ackuschör i Köpenhamn. År 1753 blev han läkare vid Vartov och 1755 vid Opfostringshuset. (källa)
  6. Sedan 2003 är Hans-Erik Nilsson en av programledarna bakom det skogsindustriella forskningsprogrammet FSCN där han aktivt arbetar med elektronisk märkning för effektiva logistiksystem. Han också aktiv inom utveckling av innovationssystemet Fibre Optic Valley (FOV) och i Acreo Fiber Optic Center (AFOC) i Hudiksvall och Kista, där hans huvudintresse är kopplad till fiberoptisk sensorteknik. (källa)
  7. Yrigoyen studerade juridik och blev advokat. Han blev 1872 kapten vid nationalgardet och var 1881-1905 lärare vid en flickskola men ägnade från slutet av 1870-talet sitt huvudintresse åt politik. (källa)
  8. I dag har Hedlin den patientnära kliniska forskningen som huvudintresse och specialitet. Hon ägnar sig framförallt åt forskning som rör astma hos barn, men har också intresserat sig för "tidig sensibilisering för sjukdomsutveckling och immunmodulerande behandling". (källa)
  9. Meyer var ordförande i kommittén för Nidarosdomens restaurering och utgav 1914 en populärt hållen bok om denna. Förutom sin mycket omfattande lärarverksamhet var hans huvudintresse Norges historiska minnesmärken och på detta område utförde han en framstående arbete. Dels för privata och dels för offentliga medel företog han varje sommar studieresor i syfte att samla material till belysning av den norska folkkonstens utveckling och resultatet av dessa resor framlade han vid talrika utställningar, föredrag och i de på uppdrag av Kristiania kunstindustrimuseum utarbetade publikationerna Norsk Træskjærerkunst, I–III (närmast till skolbruk) (1899–1905), Fortids Kunst i Norges Bygder (1909 och senare). Ett omfattande material av noggrant utförda uppmätningar och teckningar förvaras opublicerat i samlingar och arkiv. Sina arkeologiska studier över norsk medeltida byggnadskonst publicerade han i en rad artiklar. En resumé av dem finns i hans avhandlingar i "Norsk Kunsthistorie " (I, 1925). (källa)
  10. Götlin disputerade under Johan Ihres presidium på runologiska avhandlingar 1771 och 1773. Han presiderade själv för en avhandling om Birkas läge 1775 och blev docent i de nordiska fornspråken och litteraturerna vid Uppsala universitet 1776. Götlin blev amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek 1779, adjunkt i estetik 1787, extra ordinarie professor 1794 med föreläsningsskyldighet i numismatik från 1796 och ordinarie professor i vältalighet och poesi (det vill säga latin) 1806. Numismatiken var hans huvudintresse. Han var prefekt för universitetets mynt- och medaljsamling 1781–1820 och skrev bland annat Historia numophylacii Regium Academiæ Upsaliense (1801–1803), De numis Cuficis Regium Academiæ Upsaliense (1803) och De initiis monetae Svecanæ (1806). (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.