Vad betyder och hur uttalas huvudklang
Huvudklang uttalas huvud|klang.
Huvudklang betyder (mus.) resonans i huvudet vid sång.
Ordformer och varianter av huvudklang
Singular
- huvudklang
- obestämd grundform
- huvudklangs
- obestämd genitiv
- huvudklangen
- bestämd grundform
- huvudklangens
- bestämd genitiv
Huvudklang är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet huvudklang
Uttman (2002) studerade ett antal fonogram och jämförde övertonsspektra mellan kulning och "normal" folksång. Hon fann att övertoner var starka/synliga i långt högre register än vid normal folksång. Lingvisten/fonetikern Robert Eklund, logopeden Anita McAllister och logopeden/kulerskan Fanny Pehrson presenterade 2013 en studie där de jämförde kulning, huvudklang (ofta felaktigt kallat falsett) och normal (bröst/normal) röst inspelade i ett normalt rum och i ett ekodämpat rum. De fann – i likhet med Uttman (2002) – att medan övertoner i huvudklang enbart var starka/synliga upp till cirka 5 000 Hz så observerades starka övertoner upp till 15 000 Hz i kulning.
Sopranens toner ska sjungas i huvud- och bröstregister, även kallade huvudklang och bröstklang, och det är tonomfånget med denna teknik som avgör huruvida någon är sopran eller inte. Många sångerskor sjunger i så högt läge som rösten förmår, i det så kallade visselregistret i den trestrukna oktaven eller, mycket ovanligt, ännu högre, men tekniken räknas inte som full röst, och dessa toner brukar inte räknas in i någons röstomfång. Om någon tar toner i den trestrukna oktaven med full röst räknas de dock. I en blandad kör är sopran beteckningen på den högsta damstämman, även om den i många äldre verk ursprungligen var avsedd för gossopraner. Koloratursopran är en solosångerska inom klassisk musik av en viss typ som klarar svår musikalisk akrobatik, mycket höga toner och, ofta, är ljus eller ung i klangen. Ett fåtal operaroller kräver en så kallad dramatisk koloratursopran, vilket innebär en hög sopran med djup eller mogen klangfärg. Såväl klangfärgen som röstomfånget kan ändras under livet och med träning.
