Huvudtema Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder huvudtema, varianter, uttal och böjningar av huvudtema

Huvudtema synonym, annat ord för huvudtema, vad betyder huvudtema, förklaring, uttal och böjningar av huvudtema.

Vad betyder och hur uttalas huvudtema

Huvudtema uttalas huvud|tema och är ett substantiv.

Ordformer av huvudtema

Singular

huvudtema
obestämd grundform
huvudtemas
obestämd genitiv
huvudtemat
bestämd grundform
huvudtemats
bestämd genitiv

Plural

huvudteman
obestämd grundform
huvudtemans
obestämd genitiv
huvudtemana
bestämd grundform
huvudtemanas
bestämd genitiv

Alternativa böjningsformer plural

huvudtemata
obestämd grundform
huvudtematas
obestämd genitiv

Huvudtema är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet huvudtema

  1. I expositionen presenteras huvudtemat (i grundtonarten), ett sidotema (vanligen i dominanttonarten eller, om huvudtemat är i moll, också i parallelltonarten), och ofta även ett andra sidotema. Ett eller flera av temana kan också, särskilt framemot högromantiken, byggas ut till temagrupper, särskilt det andra sidotemat, som då kallas slutgrupp eller epilog. Mellan temana eller grupperna finns ofta överledningar. (källa)
  2. Till skillnad från många andra violinkonserter, då orkestern öppnar med att presentera huvudtemat, är det violinen som i Mendelssohns violinkonsert får börja expositionen med den vackra melodi i e-moll som är huvudtemat. Huvudtemat spelas därefter i orkestern. När soloviolinen kommer in igen börjar ett snabbare parti som upplöses i att sidotemat presenteras i träblåset samtidigt som soloviolinen spelar en lös G-sträng som bordunton. Soloviolinen tar över sidotemat och leder in i till genomföringen där huvud- och sidotemat bearbetas. Kadensen, som Mendelssohn skrev själv, avslutar genomföringen. Den börjar med virtuosa treklanger och övergår sedan till att violinen spelar brutna ackord över strängarna. Dessa ökar ständigt i tempo till dess att rekapitulationen börjar och orkestern spelar huvudtemat i e-moll ackompanjerat av soloviolinens ackord. Innan rekapitulationens slut spelas sidotemat i E-dur och melodin övergår till e-moll innan ett fartfyllt koda, markerat presto, avslutar satsen. (källa)
  3. Viktigare för regeringsskiftet än affärer och socialiseringsdebatt kan dock kärnkraftsfrågan ha varit. Det stod visserligen redan tidigt klart att det fanns en stor skillnad i synen på kärnkraften mellan å ena sidan centerpartiet och å den andra folkpartiet och moderaterna. Den 28 april gjorde centerledaren Thorbjörn Fälldin klart att han inte tänkte sätta sig i en regering som laddade kärnkraftverket Barsebäck 2. De andra borgerliga partiledarna Per Ahlmark (fp) och Gösta Bohman (m) hade dock gjort klart att de ville ladda Barsebäck 2 även om de tonade ner det under valrörelsen. Olof Palme påtalade denna borgerliga splittring – borgerlig splittring och brist på gemensamt handlingsprogram var ett av Palmes huvudteman i valrörelsen – men skillnaderna i de borgerliga partiernas kärnkraftspolitik avgjorde inte valet. (källa)
  4. Vi följer inte bara Arvid, utan ett flertal andra romanfigurer. Alla är de unga, bohemiska, filosofiska revoltörer, men med olika livsideal. Ett av bokens huvudteman är att visa hur de lyckas eller misslyckas beroende på deras ideal. Många lever på svältgränsen, solidariskt uppehållande livhanken med sporadiska inkomster, växlar och pantbelåning av de få ägodelarna. Vi träffar till exempel Ygberg, en filosof som ställd inför svältdöden resignerar och tar de jobb Arvid tackat nej till, Sellén, en målare som efter stor möda äntligen får erkännande, Olle Montanus, en bildhuggare tillika filosof som slutar med sitt dagliga jobb för att just leva som en filosof, och Struve, en person inom den konservativa tidningen "Gråkappan". Trots att Arvid och Struve är rena motsatser (Arvid är socialist, medan Struve är konservativ och egoistisk), hjälper de varandra. Detta är en av Röda rummets många paradoxala vridningar. (källa)
  5. Hardingfela användes i soundtracken till Sagan om de två tornen och Sagan om konungens återkomst komponerade av Howard Shore, för att ge den huvudsakliga stämningen till Rohantemat. Användandet av hardingfelan i filmerna är dock inte traditionellt då temat inte använder sig av den spelmansmässiga stråkföringen över två strängar samtidigt för att åstadkomma harmonier. Hardingfelan används också i soundtracket till Fargo, komponerat av Carter Burwell. Här är användningen mer traditionell, huvudtemat är ett arrangemang av en norsk folksång, Det förlorade fåret. I den finska filmen Umur från år 2002 kan man även höra hardingfelan spelas i filmmusiken komponerad av Carl-Johan Häggman. (källa)
  6. Brevets huvudtema är evangeliet om Jesus Kristus (1:16–17). Paulus hävdar att hela mänskligheten är skyldig till synd och ansvarig inför Gud. Det är bara genom Jesu död och uppståndelse som mänskligheten kan bli räddad ur denna belägenhet. Därför kan man se att Gud både ärättfärdig själv och kan göra människan rättfärdig. Tack vare Guds självständiga och generösa "räddningsaktion" kan vi bli rättfärdiggjorda, om vi tror på honom. Paulus använder Abraham (Första Moseboken 15:6) som exempel för att visa att det är genom tilltron till Gud och inte genom egna handlingar som människan kan ses som rättfärdig inför Gud. (källa)
  7. Under wienklassicismen ansågs den första satsen, den så kallade huvudsatsen, vara den viktigaste. Den innehöll oftast två teman, ett huvudtema och ett bitema. Andra satsen är långsammare, den tredje oftast en menuett eller senare ett scherzo. Fjärde satsen, finalen, är oftast snabb. Varje symfoni hade även en grundtonart som första och (för det mesta) sista satsen går i. Även tredje satsen brukar vara i grundtonarten medan andra satsen oftast är i någon relaterad tonart, exempelvis en parallelltonart. (källa)
  8. Bokens huvudtema är respekt mellan människor och hur respekt kan yttra sig. I boken får vi möta Sara som är huvudpersonen. Hon är en person som alltid faller för fel människor, till exempel Johan, en pojke som hon träffar i skolan, som slåss för att få respekt. Johan mår dåligt och låter det gå ut över andra. (källa)
  9. Wisława Szymborskas lyrik är emotionell och handlar om vardagliga erfarenheter som sammansätter en nedstämd text med hånfulla och underliga inslag. Dikterna Szymborska skriver handlar ofta om livet där huvudtemat är kärlek, döden och tidsfördriv. Hon är en författare som lutar sig mot sitt hemland. Szymborska säger att andra världskriget och Förintelsen förändrat hennes sätt att skriva. Hennes skrifter når ända fram till personer som känner igen sig. Alla individer som blir berörda går igenom samma känslor som beskrivs i hennes dikter. (källa)
  10. Salvis program för skulpturerna är bevarat. Det har som huvudtema vattnets närvaro överallt. Havens stora vattenmassor symboliseras av Okeanos, den stora mansfiguren i centrum. Vattnet i luften finns i kaskadernas vattenstänk. Vattnet i jordens innandöme kan ses sippra fram ur sprickor i klippan. Det är på en gång livgivande och destruktivt. De båda hästlika väsendena som är spända för Okeanos vagn symboliserar dualiteten: en av dem är tyglad och lugn, den andra vild och obändig. I mindre skala ses samma processer verka i plantorna, som spirar i skrevorna och i det vittrande högra hörnet av palatset. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.