Hyreskasern synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas hyreskasern

Hyreskasern uttalas hyr|es|kas|ern.

Ordformer och varianter av hyreskasern

Hyreskasern är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet hyreskasern

Hyreskaserner kallas de flervånings hyreshus som byggdes för arbetarbefolkningen under andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet när invånarantalet i städerna, på grund av industrialiseringen, växte explosionsartat. Dessa hyreshus i kvartersmiljö, som inte sällan uppfördes på spekulation, var enkla i utformningen och dåligt byggda. De innehöll små mörka lägenheter, vanligtvis med begränsad tillgång till kök, toalett och vatten. Levnadsförhållandena i husen präglades av trångboddhet, fukt, dålig luft och fattigdom. "Hyreskasernerna", skriver en historiker, "är ett mångtydigt begrepp för såväl sanitära, moraliska som ekonomiska missförhållanden i städerna".

Begreppet hyreskasern används numer ofta även om husen i de bostadsområden som uppfördes inom miljonprogrammet på 1960- och 70-talen.

Enligt SAOB är begreppet hyreskasern en nedsättande benämning på stort hyreshus där en mängd människor är inrymda (särskilt i små lägenheter) i mer eller mindre kasernliknande förhållanden. Nationalencyklopedin uppger att en hyreskasern är ett "stort och otrivsamt hyreshus", samt under uppslagsordet Kasern "större bostadshus av enkel standard med smålägenheter, enkelrum eller logement (arbetarkasern, hyreskasern)". Enligt den tyska ordboken Duden betyder motsvarande tyska ord Mietskaserne ett "stort hyreshus, utan arkitektonisk utsmyckning, som en del av ett större komplex av liknande byggnader främst i arbetarklassområden i industristäder".

I Europas städer skapade befolkningsökningen under 1800-talets andra hälft en enorm efterfrågan på bostäder. I nord- och centraleuropeiska städer som Berlin, Wien, St Petersburg, Köpenhamn och Stockholm byggdes nu stora så kallade hyreskaserner av sten och tegel utefter rakt anlagda gator för den allt talrikare arbetarbefolkningen. Hyreskasernerna täckte hela kvarter med 4-7 våningar höga hus mot gatan och bakgårdar fyllda med ytterligare hyreshus, diverse uthus och verkstäder. Gathusen hade ibland även hyresgäster ur medelklassen men i källar- och övervåningar samt i gårdshusen bodde de mindre bemedlade. En del hyreskaserner byggdes i offentlig regi, andra av välgörenhetsorganisationer men det stora flertalet byggdes av privata byggherrar i spekulationssyfte. Spekulationsbyggandet resulterade i estetiskt, tekniskt och sanitärt undermåliga hus.

Framväxten av hyreskasernerna och de senare införda regleringarna av bostadssektorn följer ett likartat mönster i de nordeuropeiska länder där denna hustyp var vanlig. Hyreskasernerna växte fram under den klassiska liberalismens tid.

I Sverige var städernas byggnadsordningar gällande fastigheternas och stadsmiljöns utformning ofta baserade på kontinentala, framförallt tyska, förebilder. Det svenska ordet hyreskasern är en direkt översättning av tyskans Mietskaserne. Liksom i Tyskland byggdes under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet även i Stockholm, Malmö, Norrköping och andra större städer hyreskaserner i kvarter formade av ett rutigt gatunät.