I synnerhet Synonymer Betyder Uttal

• speciellt
• särskilt

Hur används ordet i synnerhet

1. Jätte (fsv. iætte. kortform av fsv. iætun, från urgermaniskans etunaz med betydelsen frossare) var i nordisk mytologi och folktro en storväxt och stark varelse med människogestalt, ibland klumpig och enfaldig, ibland ond och lömsk, men ibland också trollkunnig och vis. Jättarna var ofta fientliga mot gudar och människor, men båda grupperna fick också hjälp och råd från jättarna, och flera av gudarnas gemåler var jättar. De kallades i äldre tid även jotnar, resar (risar) i synnerhet bergsresar (bergrisar) samt tursar (þursar) i synnerhet rimtursar (hrímþursar) men även eldtursar. En jättinna kallades vanligen för en gyger (gýgr), men även för trollkona och dylikt. Ordet jätte anses vanligen vara besläktat med verbet äta (denna etymologi föreslogs först av Jacob Grimm) och ha betydelsen av glupsk frossare (jämför antikens människoätande cykloper och laistrygoner), turs och rese torde betyda "stark", i nyisländskan antyder risi storlek, jötunn styrka, þurs dumhet. Det finns teorier om att jättar dyrkades under förkristen tid. (källa)
2. Manierism är en stildefinition som härrör från italienskans maniera, som ursprungligen betyder "stilfullhet" och betecknar grace, jämvikt och harmoni. Vanligen förknippas dock ordet "manierism" med konst och konstnärer som öppet visade överdriven skicklighet, virtuositet och nyckfullhet. Manierismen utgör en kontrast mot högrenässansens harmoni, ordning och perfektion, i synnerhet på det sätt den utmärks hos Rafael och Michelangelo. (källa)
3. I Sydeuropa, Sydvästasien och Latinamerika är det inte ovanligt att man försöker såra en person genom att man verbalt skymfar dennes kvinnliga släktingar, i synnerhet modern. I vissa kulturer kan det räcka med att yttra Din mamma!, för att det ska anses besudla hela familjens heder och i synnerhet den man som agerar som familjens beskyddare. Den kinesiska motsvarigheten, hans mamma, är däremot ensamt inte så mycket en förolämpning som ett kraftuttryck. (källa)
4. Personlighetsstörning även kallat personlighetssyndrom, är en samlingsbeteckning för en grupp psykiatriska diagnoser, vilka gemensamt kännetecknas av problem med utvecklingen av personligheten, i synnerhet jag-funktionerna. Störningarna är varaktiga, och inverkar negativt på personens vardag. Barn ges som huvudregel inte dessa diagnoser, även om exempelvis det diagnostiska systemet DSM tillåter det, med undantag av antisocial personlighetsstörning, för främst tonåringar där personlighetsdragen varit stabila under en längre tid. Störningarna yttrar sig i problem med tankeinnehåll, känsloliv, sociala relationer, och impulskontroll. (källa)
5. Estetik (estetiker) (av grekiska: αισθησις, aisthesis, förnimmelse, varseblivning), läran om förnimmandet, i synnerhet förnimmandet av det sköna, läran om det sinnliga, konstens filosofi. (källa)
6. Även i Sverige ser man begreppet germanistik ibland (inte sällan används det för att avgränsa universitets- och i synnerhet forskningsämnet från skolämnet tyska). (källa)
7. Gikt uppstår av samma orsaker som hyperurikemi, oavsett om det sammanfaller med för höga nivåer urinsyra i blodet eller inte. Gikt kan bero på minskad utsöndring av urinsyra, vilket med normal produktion av ämnet leder till högre nivåer i blodet. Det kan också uppkomma för att kroppen börjar tillverka mer urinsyra. Båda orsakerna kan antingen uppkomma som följd av annan sjukdom eller som biverkning av läkemedel. Livsstilsfaktorer är också av betydelse. I synnerhet stort alkoholintag ökar risken för gikt. (källa)
8. I äldre svenska, kan kavaljer också avse en manlig individ som uppträder mycket förnämt, är välklädd, utmärker sig genom ett belevat och fint sätt och med framgång deltager i sällskapslivet, i synnerhet förr ofta liktydigt med sprätt. Ordet kunde också användas om en person tillhörande de högre samhällsklasserna som i avsaknad av fast sysselsättning, arbetslust eller pengar levde såsom gäst och sällskap på herrgårdar (i synnerhet i Värmland). (källa)
9. Erektila problem är ett av de första tecknen på hjärt- och kärlsjukdom, samt förekommer ofta hos diabetiker, vid åderförkalkning, berusning av alkohol, och i synnerhet hos yngre, hos personer som blir stressade av tanken att de skulle kunna drabbas av erektil dysfunktion (sexuell prestationsångest) eller annan stress. Relationsproblem kan ligga bakom tillståndet. Priapism, det vill säga smärtsam erektion, kan leda till framtida problem med erektion. (källa)
10. Fastän smycken var enormt skiftande i äldre tider, vilket i synnerhet gäller barbarstammar som kelterna, när romarna besegrade större delen av Europa, förändrades smyckena allt medan små grupper utvecklade de romerska utformningarna. Den vanligaste artefakten från tidig romartid är broschen som användes för att hålla samman kläder. Romarna använde flera olika material till sina smycken, beroende på tillgång. De använde visserligen guld, men också brons och ben, och under äldre tid glaspärlor och äkta pärlor. Så tidigt som för 2000 år sedan importerade de safirer från Sri Lanka, diamanter från Indien, samt bärnsten och smaragd från andra delar av världen och vilka de tillverkade smycken av. Sedan de besegrat England använde de beckkol (ett slags fossilt trä) därifrån vilket täljdes till smyckesdelar. De äldre italienarna använde råguld för att tillverka spännen, halsband, örhängen och armband. De tillverkade också större hängsmycken som man kunde fylla med parfym. (källa)