Vad betyder och hur uttalas importlicens
Importlicens uttalas im|port|lic|ens.
Ordformer och varianter av importlicens
Singular
- importlicens
- obestämd grundform
- importlicens
- obestämd genitiv
- importlicensen
- bestämd grundform
- importlicensens
- bestämd genitiv
Plural
- importlicenser
- obestämd grundform
- importlicensers
- obestämd genitiv
- importlicenserna
- bestämd grundform
- importlicensernas
- bestämd genitiv
Importlicens är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet importlicens
Återhämtningen efter andra världskriget hade inneburit en progressiv importökning från sommaren 1946. Denna ökning motsvarande inte exportinkomsterna och staten införde 1947 importrestriktioner för att försvara statens valutareserv och begränsa utflödet av dollar. Detta var en oväntad överraskning och importrestriktionerna skapade stora hinder för Nordiska kompaniet att importera mer av de populära jeansen som hade stor efterfrågan. Pråhl behövde tänka kreativt för att lösa kundernas efterfrågan på den populära jeansen. Pråhl kontaktade Algots och företagets ägare Algot Johansson som själv var innovativ och öppen för nya möjligheter. Algots hade stor produktionskapacitet och erfarenheter på fritidskläder. Pråhl litade på Algot som företag och Algot Johansson som dess ledare. Algot Johansson hade själv besökt USA och tagit intryck av jeans branschen och såg potentialen i produkten. De bestämde sig för att tillverka jeans i Sverige. Krigsåren hade även påverkat produktionen av tyger som det var brist på i Europa. Med stora ansträngningar och Marshallplanen som hjälp lyckades Algot få tag på en miljon meter denim från en tysk vävare. Algots lyckades få dispens och en importlicens med argumenten att de var i behov av tyget "blåtwill" för tillverkning av arbetskläder som var en bristvara i Sverige. Tyget vävdes i Tyskland och leverantören skrev "blåtwill" på fakturan men i själva verket var det denim som levererades till Algot. De hade lyckats kringgå importrestriktionerna. Detta innebar att Algot fick en unik möjlighet att tillverka jeans till den svenska marknaden när importrestriktioner för Amerikanska jeans var begränsande. Algots denim hade inte samma kvalitet som den amerikanska denimen då den var tunnare och hade inte samma färg. Trots skillnaden sålde Algots fler jeans än de hann producera. Våren 1951 började postorderföretaget Åhlén och Holm sälja de populära jeansen i sin katalog. Initialt såldes de som fritidskläder för män men utvecklades även till den kvinnliga målgruppen av fritidskläder. Jeansen blev snabbt en populär produkt som bars av stora delar av befolkningen. Med Amerika som förebild var de skickliga på att marknadsföra jeansen som bars av filmstjärnor, artister och kända förebilder.
