Individ Synonymer Betyder Uttal

• människa
• person

Hur används ordet individ

1. Många av dessa första ornitologer var jägare med småkalibriga gevär, snaror och nät. De skrev ner sina iakttagelser och ritade av fåglarna. Många gjorde det för att dra lärdom av hur jakten kunde förenklas, vilka fåglar som var goda att äta och dylikt. Inom ornitologin var jägaren och vetenskapsmannen inte sällan en och samma individ under hela 1700-talet. Vetenskapliga texter om fåglar skrevs på Latin, men mot slutet av 1700-talets andra hälft började också en ny sorts enkla populärzoologiska handböcker ges ut i Europa. Böcker som man lätt skulle få med sig på jaktturen. Dessa böcker blev senare populära även bland dem som, utan jaktvapen, begav sig ut i skog och mark för att i Rousseaus anda njuta av naturen. (källa)
2. Enligt ett annat synsätt skiljer man på mänskligt liv som möjlighet och det utvecklade mänskliga livet. Zygoten och fostret i dess tidiga utveckling har enligt detta synsätt ett värde och bör skyddas så långt det är möjligt. Det har dock inte oinskränkt människovärde förrän det nått ett stadium där det uppfattas som en individ. Principen om livets okränkbarhet kan därför inte tillämpas på samma sätt. (källa)
3. Gana i singularis kan beteckna en enstaka individ i Shivas följe och är då att betrakta som ett kortnamn av "ganadevata". Även andra högre gudomligheter förekommer eller nämns ofta i grupper och kallas därför ganadevatas. (källa)
4. Mutationer är förändringar i cellers genetiska material (oftast DNA, ibland RNA). Mutationer har flera olika orsaker, till exempel slumpmässiga kopieringsfel under celldelningen, strålning eller inverkan av vissa kemiska ämnen och virus. Mutationer ingår också som ett naturligt och nödvändigt led i vissa processer i celler. För flercelliga organismer kan det vara intressant att skilja mellan mutationer i de celler som ger upphov till nya individer (könsceller=gameter) och därmed sprids till efterkommande generationer, och mutationer i andra celler (somatiska celler) som bara berör den aktuella individen. De kan senare ge upphov till cancer. Somatiska mutationer är dock inte bara av ondo. Hos immunförsvaret genomgår B-celler somatisk mutation under en process som kallas för affinitetsmognad. Detta skapar en immunologisk anpassning och ökar dessa cellers förmåga att binda patogener. (källa)
5. Pälsen är vanligtvis grå eller beige med en påfallande svart mönstring. Det antas att det i varje art förekommer helt svarta individer. Dessa djur når en kroppslängd mellan 42 och 58 centimeter, en svanslängd mellan 39 och 53 centimeter samt en vikt mellan 1 och 3 kilogram. (källa)
6. Grävlingen har dålig syn och luktsinnet är avgörande för grävlingens överlevnad. De lämnar doftspår och lär sig känna igen främlingar med hjälp av lukten. När de blir skrämda reser de ragg och ser större ut. Grävlingar är inte ovana vid fysiska slagsmål med andra grävlingar eller djur. Strider mellan artfränder sker oftast när en främmande individ tar sig in i gruppens revir, som är 50 till 150 hektar stort. (källa)
7. De ganska oansenliga gula blommorna är enkönade, men blommor av båda könen kan sitta på samma individ. (källa)
8. Hannar har hos de flesta arter könskromosomuppsättningen XY, hos vissa arter är den dock ZZ och hos ytterligare andra X0. Hankönsindividerna brukar producera sädesceller med vilka honornas äggceller kan befruktas, varvid utvecklandet av en ny individ påbörjas. Hos de allra flesta arter finns äggcellerna i honans kropp vid befruktningstillfället, och för dettas skull brukar då speciella parningsakter utövas. Utmärks hos däggdjur (och kräldjur) av två könskromosomer, x och y i kombination. xx innebär hona och xy innebär hane. Detta medför att kampen mellan hanens spermier avgör genetiskt kön hos däggdjurens avkomma. Hos fåglar och groddjur är förhållandet omvänt, där har hondjuren wz och hannen zz. (källa)
9. Människans könsceller (gameterna) är haploida. Övriga celler i kroppen är diploida. Anledningen till att könscellerna är haploida är att det behövs en könscell från vardera föräldern för att skapa en ny individ. (källa)