Vad betyder och hur uttalas isläge
Isläge uttalas is|läge.
Isläge betyder i väderrapport.
Ordformer och varianter av isläge
Singular
- isläge
- obestämd grundform
- isläges
- obestämd genitiv
- isläget
- bestämd grundform
- islägets
- bestämd genitiv
Plural
- islägen
- obestämd grundform
- islägens
- obestämd genitiv
- islägena
- bestämd grundform
- islägenas
- bestämd genitiv
Isläge är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet isläge
Inom långfärdsskridskoåkning har större föreningar särskilda israpportörer som på olika sätt samlar in isobservationer som meddelas föreningens medlemmar genom israpporter. Dessa israpporter läses in som utgående meddelande på telefonsvarare samt skickas via e-post. Ibland innehåller även israpporten en prognos för framtida isläge. Israpporten är en viktig grund planering av klubbens och medlemmarnas privata utfärder följande dag. Skridskonätet är ett viktigt verktyg för israpportörer. Där kan medlemklubbars medlemmar lägga in isobservationer och här läggs även olika klubbars israpporter ut. Inom långfärdsskridskoåkning förekommer även namnet isnytt för israpport.
I Östersjön var Ryssland och Tyskland huvudkombattanter, men en del brittiska ubåtar lyckades ta sig genom Öresund och deltog i striderna. Den tyska marina överlägsenheten gjorde att den ryska flottans insatser framförallt var defensiva. Men man anföll konvojer mellan Tyskland och Sverige och lade offensiva minfält. Ryska och brittiska ubåtar anföll fartyg på gång mellan Sverige och Tyskland. Strider mellan stora flottstyrkor hörde till undantaget. Den tyska flottan genomförde ett större anfall mot Rigabukten 1915. Syftet var att förstöra den ryska flottan i bukten och underlätta för den tyska markoffensiven. Den tyska flottan misslyckades emellertid med att uppnå sina mål och tvingades återgå till sina stationer. Två år senare var dock den tyska flottan framgångsrikare. Genom Operation Albion besattes öarna Ösel, Dagö och Moon i september och oktober 1917, och den ryska flottstyrka som avseglade från Riga angreps och skadades. Oktoberrevolutionen 1917 och freden i Brest-Litovsk 1918 gjorde Tyskland till herre över Östersjön. Tyska flottan överförde trupper till Helsingfors vilka ingrep i det Finska inbördeskriget. Den ryska flottan lyckades dock evakuera sina fartyg från Helsingfors och Reval till Kronstadt trots det svåra isläget på våren 1918.
Delar av den ryska flottan låg infryst och inaktiv i Helsingfors hamn när Finska inbördeskriget bröt ut under vintern 1917/18. När tyska styrkor landsteg i Hangö och inledde Slaget om Helsingfors kom de ryska matroserna, som allierat sig med de röda, i panik. Ryssarna lyckades dock förhandla sig till det så kallade Hangöavtalet, som tillät dem att avlägsna sig säkert från Helsingfors och förband dem att förhålla sig neutrala i stridigheterna mellan de tyska trupperna och de röda finländarna. De brittiska fartyg som opererat från finska hamnar i samverkan med den ryska flottan sökte sig antingen tillbaka till Storbritannien eller sänktes ute till havs. De stora ryska enheterna, slagskeppen, kryssarna och jagarna kunde evakueras. De sista ryska fartygen lämnade Helsingfors den 12 april 1918. Några fartyg som inte kunde bortföras på grund av isläget kvarlämnades dock i de finska hamnarna. Enligt en samtida flottförteckning var det följande fartyg.
Redan i inledningsskedet av vinterkriget, den 30 november, anfölls fartygen av sovjetiska bombplan. Efter det inledande anfallet avseglade fartygen till ön Lohm i Korpo skärgård, vilket gjorde att nästa bombplansvåg inte kunde finna dem och bomberna släpptes istället på reservmålet, Helsingfors, under krigets första dag. I början av vinterkriget befann sig pansarfartygen vid Åland, där de skulle skydda landskapet mot en eventuell invasion. I slutet av januari 1940, när isläget gjorde det svårt att förflytta sig, överfördes fartygen till Åbo, där de skyddade staden med sina luftvärnskanoner.
Stockholms Skridskoseglarklubb (SSSK) är Sveriges största förening med skridskosegling och långfärdsskridskoåkning på programmet och en av de största ideella föreningarna i Stockholm med 10 902 medlemmar (2009-04-30) och över 200 ledare. Man bedriver ledarledda turer samt har israpportering med isläget i Östra Svealand hela vintern. Övrig verksamhet inkluderar bl.a. möten, intern utbildning, årsskrift och en medlemstidning (Isbiten).
