Klusil Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet klusil

1. Dissimilationer är ofta sporadiska som i ovanstående exempel från spanska, men kan även vara mer systematiska. Ett välkänt exempel på systematisk fjärrdissimilation är Grassmanns lag i grekiska och sanskrit, där en rot med två aspirerade klusiler genomgår dissimilation av den första klusilen som övergår i en oaspirerad klusil. Således övergick de icke-belagda formerna *bhabhūva på sanskrit och *phéphūka på grekiska till babhūva respektive péphūka. Ett annat exempel är en regel på berberspråket tachelhit som innebär att prefix med en labial konsonant avlabialiseras när de står intill en rot som också innehåller en labial konsonant såsom /b f m/. Det reflexiva pronomenet m- följt av roten fara 'lösgöra, reda ut' eller kaddab 'betrakta som lögnare' producerar alltså nfara och nkaddab, alltså med n- i stället för m-. Om roten inte innehåller någon labial konsonant realiseras prefixet som m. (källa)
2. De nasala klusilerna uttalas som separata stavelser när de förekommer framför en klusil (mtoto "barn", nilimpiga "jag slog honom"), och prenasaliserade klusiler sönderfaller i två stavelser när ordet i annat fall skulle ha en (mbwa "hund"). I andra fall händer detta dock inte: ndizi "banan" har två stavelser, , liksom nenda (inte *) "gå". (källa)
3. En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av, därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp. Durationen av de två faserna överstiger inte den för en enkel klusil eller frikativa. (källa)
4. Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen). Vanligen släpps luften därpå ut i en explosion som då ofta leder till aspiration, men denna del kan utebli i underartikulerat tal. (källa)
5. Det nyfödda barnet upp till två månaders ålder producerar små "knirp", skrik och reflexmässiga uthållna ljud, sk. vegetativa ljud. Från ca två månaders ålder producerar barnet sk "Cooing", vilket innebär mer vokaliserade ljud. Barnet producerar kvasivokaliska ljud (skratt, hahaha). Vid fyra månaders ålder börjar barnet "Röstlek", ofta med mycket hög röststyrka, som att blåsa med läpparna samt producera långa vokaler och mycket klusiler. Iterationsjoller börjar uppträda vid ca sex månaders ålder. Jollret har en reduplicerande form, med en konsonant-vokal-struktur (KV) som återkommer – bababa, mamama. (källa)
6. Release (fonetik) – i fonetik ljudet efter ocklusionsfasen i en klusil. (källa)
7. På filippinska står cirkumflex (pakupyâ) för den samtidiga förekomsten av en betoning och en glottal klusil på den sista vokalen i ordet. (källa)
8. Ocklusion (fonetik) – i fonetiken är ocklusion detsamma som blockering av luftflödet i en klusil. (källa)
9. Det är svårt att säga någonting om hur laryngalen *h₁ – som försvann även i de anatoliska språken – uttalades, utom att den med säkerhet var en obstruent. Både och har föreslagits, men det råder viss samstämmighet om att den var en glottal klusil. (källa)