Kommunallag Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder kommunallag, varianter, uttal och böjningar av kommunallag

Kommunallag synonym, annat ord för kommunallag, vad betyder kommunallag, förklaring, uttal och böjningar av kommunallag.

Vad betyder och hur uttalas kommunallag

Kommunallag uttalas kom|mun|al|lag och är ett substantiv -en -ar.

Ordformer av kommunallag

Singular

kommunallag
obestämd grundform
kommunallags
obestämd genitiv
kommunallagen
bestämd grundform
kommunallagens
bestämd genitiv

Plural

kommunallagar
obestämd grundform
kommunallagars
obestämd genitiv
kommunallagarna
bestämd grundform
kommunallagarnas
bestämd genitiv

Kommunallag är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Kommunallag på Engelska

  • Municipality Act

Hur används ordet kommunallag

  1. Genom 1953 år kommunallag, som trädde i kraft 1955, underströks drätselkammarens ställning som stadens styrelse och då kommunalrådsinstitutionen infördes i Malmö 1961 blev drätselkammarens ordförande tillika kommunalråd för finansroteln. Då ett enhetligt kommunbegrepp infördes 1971 ersattes benämningen drätselkammare med kommunstyrelse, samtidigt som stadsfullmäktige ändrade namn till kommunfullmäktige. Genom de nya kommunallagar, som infördes 1977 och 1991, accentuerades ytterligare kommunstyrelsens ledande och samordnande roll. Det skedde således en successiv förskjutning, där kommunstyrelsens roll alltmer förstärktes och kommunstyrelsens ordförande därigenom blev stadens mäktigaste politiker. Kommunfullmäktiges ordförandes uppgifter blev att leda kommunfullmäktiges arbete och att representera kommunen utåt. (källa)
  2. Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. Denna bestämmelse utgör ett undantag från självkostnadsprincipen och förbudet mot att driva verksamhet i vinstsyfte i kommunallagen. (källa)
  3. Som ersättare benämns i kommunallagen och kyrkoordningen i Sverige en person som valts att vid förfall ersätta en ordinarie ledamot av en styrelse eller nämnd. (källa)
  4. Djupgående förändringar i kommunallagarna föreslogs av regeringen, bland annat om avskaffande av bolagens rösträtt men dessa godkändes inte av riksdagen. Dock antogs en hel mängd smärre förbättringar, såsom i avseende på kommunalfullmäktigeinstitutionen och utsträckning av de proportionella valen till stadsfullmäktiges beredningar och landstingens förvaltningsutskott. Den nära trettioåriga folkpensioneringsfrågan var nu omsider mogen för en lösning. Med betydande majoriteter i båda kamrarna och inom alla de tre politiska partierna antogs i huvudsak det av en kommitté under ordförandeskap av regeringsrådet Anders Lindstedt utarbetade och av regeringen framlagda förslaget till lag om allmän pensionsförsäkring, vari bland annat fastställdes obligatorisk försäkring med avgifter i tre klasser för alla (utom statspensionerade) i åldern 16-66 år, pension vid arbetsinvaliditet och senast vid fyllda 67 år samt pensionstillägg och understöd av statsmedel. (källa)
  5. Även i Sverige gick utvecklingen under denna tid i kommunalsocialistisk riktning. Kommunallagarnas stadganden om kommunernas uppgifter var svävande: kommunernas "medlemmar äger att vårda sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter", men i praktiken tolkades har denna bestämmelse tolkats relativt vidsträckt. Ofta tillkom kommunala vatten-, gas- och elverk samt spårvägar. Kommunerna uppförde tidigt bland annat även bostäder, badinrättningar och slakthus. (källa)
  6. Dessa nämnder ska tillsättas av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige enligt 3 kap 3 § kommunallagen. Exempel på sådana nämnder kan vara miljönämnd, (ibland bygg- och miljönämnd), byggnadsnämnd, fritidsnämnd, gymnasienämnd, kulturnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnd, nämnden för arbete och välfärd, socialnämnd (ibland omsorgsnämnd), skol- och barnomsorgsnämnd, teknisk nämnd, valnämnd och överförmyndarnämnd. I större kommuner kan kommundelsnämnder utses. Kommunfullmäktige utser ledamöter i nämnderna. (källa)
  7. I tidigare versioner av kommunallagen och kyrkoordningen i Sverige var det en väsentlig skillnad mellan ersättare och suppleant på så sätt att i de nämnder och styrelser, där ersättarna har närvarorätt (ofta i kommunstyrelsen och större nämnder) även då de inte tjänstgör, benämndes de suppleanter, medan i andra organ där ersättarna enbart har närvarorätt då de tjänstgör som ersättare för frånvarande ordinarie ledamot (till exempel arbetsutskott) benämndes de ersättare. (källa)
  8. Inom den offentliga rätten är behörighet en synonym till kompetens. Exempelvis är den kommunala behörigheten eller den kommunala kompetensen de verksamhetsområden som en kommun får syssla med utan att komma i konflikt med Kommunallagen i Sverige, Kommunallagen i Finland eller andra lagar. Också inom Europeiska unionens rätt används begreppet befogenheter för att beskriva de områden där unionen och medlemsländerna har rätt att vidta åtgärder. (källa)
  9. Kommunernas verksamhet regleras genom kommunallagen från 2017. En kommun bildas genom beslut av riksdagen och i detta beslut fastslås också kommunens namn, medan beslut om kommunens vapen däremot sedan 1970-talet tas av kommunen själv. (källa)
  10. Folklifsbilder. Småplock ur en fornväns anteckningar. 1. Flytande bostad i Fryksdalen, ett bidrag till våra kommunallagars historia (Förr och nu, Bd 5, 1874). (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.