Konstitution Synonymer Betyder Uttal

• författning
• grundlag
• regeringsform
• sammansättning

Hur används ordet konstitution

1. En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten. Grundlag skiljer sig från lag genom att i allmänhet vara kringgärdad av sådana procedurregler att en ändring är omständligare att få till stånd, t ex måste godkännas av två på varandra följande riksdagar med val emellan. (källa)
2. Som ofta är fallet med raser som avlas efter utställningsframgångar, så har exteriöra överdrifter med tiden getts fördelar. De norska utställningshundarna hade tidigare väldigt raka vinklar på bakbenen, tunnformad bröstkorg som gav en bred front samt väldigt kraftig bepälsning. Dessa hundar hade inte den konstitution som lämpade sig för en hel dags hårt arbete i älgskogen. De svenska jakthundarna var å andra sidan för högställda och slanka och alltför lika jämthunden. Men i och med älgstammens tillväxt i södra Norge från 1960-talet så blev löshundsjakt vanligare där och man fick behov av att gå tillbaka till den ursprungliga standarden. Typen har med tiden blivit mer enhetlig i både Sverige, Norge och Finland. (källa)
3. Majoritetsbefolkningen förtrycktes, motståndet mot kolonialmakten växte och 1958 röstade Guinea, som enda franska koloni, ja till självständighet och nej till den nya konstitution som Charles de Gaulle föreslagit. Guinea kom därför inte att ingå i Femte republiken utan blev, som första franska koloni i Afrika, självständigt till priset av omedelbart stopp för allt franskt bistånd. (källa)
4. Fullständig homozygoti, d. v. s. homozygoti för alla arvsanlag förekommer hos självbefruktande växter. Hos dessa får avkomman exakt samma ärftliga konstitution som föräldraplantan har. Hos normalt korsbefruktande djur och växter ökar graden av homozygoti vid inavel. (källa)
5. Den konstitutionella revolutionen resulterade i att Iran fick Mellanösterns första moderna demokratiska konstitution. Den styrande regenten Muzaffar al-din Shah Qajar gav efter för konstitutionalisternas krav, men kort därefter, 1907 till 1911, utkämpades en strid mellan efterföljaren Mohammad-Ali Shah Qajar som hade starkt stöd av Kejsardömet Ryssland och Storbritannien å ena sidan och konstitutionalisterna å andra sidan. Shahen gick segrande ur denna strid men konstitutionen stod fast. (källa)
6. 1789 bildade deputerade från Bretagne i den franska nationalförsamlingen en politisk diskussionsklubb, Club Breton (med bl.a. Mirabeau), som 1791 ombildades till Société des Amis de la Constitution ('Sällskapet Konstitutionens Vänner'), en ursprungligen moderat gruppering som förordade den konstitutionella monarkin. Men påverkade av de efterföljande årens händelser (kontrarevolutionära kupplaner, kungens flykt från Paris m.m.) radikaliserades dess medlemmar, och hösten 1792 - efter stormningen av det kungliga slottet, under ledning av Georges Jacques Danton, och de efterföljande "septembermorden" - rekonstituerade man sig till Société des Jacobins Amis de la Liberté et de l'Égalité ('Sällskapet Jakobinerna Frihetens och Jämlikhetens Vänner') med Maximilien de Robespierre som sin energiske ledare. (källa)
7. Statsrättsligt är en konfederation detsamma som statsförbund. De konstituerande staternas inbördes förhållande är oftast reglerat av ett fördrag istället för en konstitution. Beslut i gemensamma organ förutsätter ofta konsensus. (källa)
8. Tidigare har titeln även använts i Frankrike 1876–1959 (président du conseil) och i Danmark 1854–1918 (konseilspræsident). I Danmark används från 1918 istället titeln statsminister. USA's president har liknande befogenheter och skyldigheter. I Frankrike, som ofta anses ha en "stark president" är det dock sedan de Gaulles införande av dagens franska konstitution 1959, den s.k. Femte republiken, premiärministern som bildar regering och är chef för denna. (källa)