Vad betyder och hur uttalas konstkritiker
Konstkritiker uttalas konst|krit|ik|er.
Ordformer och varianter av konstkritiker
Singular
- konstkritiker
- obestämd grundform
- konstkritikers
- obestämd genitiv
- konstkritikern
- bestämd grundform
- konstkritikerns
- bestämd genitiv
Plural
- konstkritiker
- obestämd grundform
- konstkritikers
- obestämd genitiv
- konstkritikerna
- bestämd grundform
- konstkritikernas
- bestämd genitiv
Konstkritiker är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet konstkritiker
Giuseppe Gatt (1933–), en italiensk konstkritiker.
Kasper Järnefelt, finländsk konstkritiker och översättare.
Konstkritik (konstkritisk) av (franska critique, av grekiska kritikē (te'chnē) 'bedömandets konst', av kritiko's 'kritisk', 'avgörande', av kri'nō 'avgöra', 'bedöma') är ett sätt att beskriva, tolka och värdera konstverk, oftast framfört via massmedia. Den samtida konstkritiken har sin rötter i 1700- och 1800-talen, och uppstod i grupperingar som fokuserade på den estetiska upplevelsen, som försökte hävda konstens egenvärde och beskriva dess innehåll och former. Konstkritik har utvecklat två riktlinjer. Dels konstkritikens teori, metod och historia och dels hur konsten speglats i kritisk text. Konstkritiker är uttolkare av samtida konsthändelser – som utställningar, offentliga konstverk eller konstdiskussioner. Kritiker fungerar också som opinionsbildare, idégivare och utställningsorganisatörer.
