Vad betyder och hur uttalas kontemplation
Kontemplation uttalas kon|templ|at|ion -en -er.
Kontemplation betyder djup begrundan och försjunkande i betraktelser.
Ordformer och varianter av kontemplation
Singular
- kontemplation
- obestämd grundform
- kontemplations
- obestämd genitiv
- kontemplationen
- bestämd grundform
- kontemplationens
- bestämd genitiv
Plural
- kontemplationer
- obestämd grundform
- kontemplationers
- obestämd genitiv
- kontemplationerna
- bestämd grundform
- kontemplationernas
- bestämd genitiv
Kontemplation är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kontemplation
Kontemplation (av latinets contemplatio) är en latinsk översättning av grekiska theoria (θεωρία) och betyder, "tittar på", "är medveten om", "utsatt för betraktande". Det är en grundläggande term i filosofi och teologi, som har lång historia. I äldre grekisk och romersk tradition hade det betydelsen skådande, närmast motsvarade teofani, hierofani.
Kontemplation (theoria) var betydelsefulla begrepp i Platons och Plotinos filosofier, och ett medel för att nå henosis.
Kontemplation skiljs ofta från den mer aktiva meditationen (denna distinktion gäller i synnerhet i västlig kristen tradition), där det ofta förknippas med mystiker, exempelvis Teresa av Avila and Johannes av Korset och skrifter av Margery Kempe, Augustine Baker och Thomas Merton.
I östlig kristendom är kontemplation (theoria) bokstavligen ett medel för att se Gud, få en vision av Gud eller uppleva enighet med Gud, vilket praktiseras inom traditionen Hesychasm.
1. Som har del i kontemplation sådan saken beskrivits ovan.
