Vad betyder och hur uttalas kontrapunkt
Kontrapunkt uttalas kontra|punkt -en.
Kontrapunkt betyder (mus.) stämföringskonst och flerstämmig musik.
Ordformer och varianter av kontrapunkt
Singular
- kontrapunkt
- obestämd grundform
- kontrapunkts
- obestämd genitiv
- kontrapunkten
- bestämd grundform
- kontrapunktens
- bestämd genitiv
Kontrapunkt är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kontrapunkt
Historiskt började man komponera med instrumentation först under 1600-talet. Dessförinnan var det ovanligt att man angav vilka instrument som skulle spela de olika stämmorna. Instrumentationen har kommit att få en egen musikalisk dimension jämbördig med kontrapunkt, harmonik och tematik.
Framförallt i en symfoniorkester kan vissa instrumentgrupper vara indelade i olika stämmor, som parallellt spelar olika kompletterande melodier i kontrapunkt, violinerna är normalt till exempel indelade i två stämgrupper. Den främste representanten för en sorts instrument eller en stämma kallas stämledare. Konsertmästaren är också stämledare för sin stämma, vanligen förstaviolinerna. I stämledarnas uppgifter, därmed också konsertmästarens, ingår också att spela sin instrumentgrupps eller stämmas solopassager, som kan ingå i ett orkesterverk. I en blåsorkester benämns ibland förstaklarinettisten konsertmästare, med liknande ansvar som i symfoniorkestern.
Aldous Huxley anammade tekniken i sin roman Kontrapunkt från 1928.
