Vad betyder och hur uttalas kopieringspapper
Kopieringspapper uttalas kopi|er|ings|papper.
Ordformer och varianter av kopieringspapper
Singular
- kopieringspapper
- obestämd grundform
- kopieringspappers
- obestämd genitiv
- kopieringspapperet
- bestämd grundform
- kopieringspapperets
- bestämd genitiv
Plural
- kopieringspapper
- obestämd grundform
- kopieringspappers
- obestämd genitiv
- kopieringspapperen
- bestämd grundform
- kopieringspapperens
- bestämd genitiv
Alternativa böjningsformer singular
- kopieringspappret
- bestämd grundform
- kopieringspapprets
- bestämd genitiv
Alternativa böjningsformer plural
- kopieringspappren
- bestämd grundform
- kopieringspapprens
- bestämd genitiv
- kopieringspapperna
- bestämd grundform
- kopieringspappernas
- bestämd genitiv
Kopieringspapper är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kopieringspapper
Huvudandelen av ljusare returpapperet omfattar tidningar, tidskrifter, broschyrer och kataloger tillsammans med kontorspapper (mest kopieringspapper) och returpapper från tryckerier. Vidare går en stor del av wellpappskartonger ("bruna" kvaliteter) i retur från butiker och varuhus för tillverkning av ny wellpappråvara (liner och fluting). (Kuvert bör däremot gå i hushållsavfall, på grund av problem som skapas i pappersbruken av limmet.) Svenska hushåll genererar i genomsnitt drygt 50 kg returpapper per år. Pappersfibrer kan i genomsnitt genomgå cirka 5 till 7 återvinningscykler innan de är helt uttjänta. Returpapper har en densitet i balad form av cirka 200 kg per kubikmeter.
Som exempel på obestruket papper kan nämnas tidningspapper, kopieringspapper och en ganska stor andel av bokpapper. Även till exempel säckpapper och påspapper är normalt obestrukna. De flesta obestrukna papper ytlimmas, normalt med stärkelseämnen, för att få en god ytstyrka.
Ytvikter som erhålls från pappersmaskiner kan variera från 12–14 g/m² till uppemot 350 g/m². Som exempel är 80 g/m² en vanlig ytvikt för kopieringspapper. Kartongkvaliteter ligger vanligen inom ytviktsområdet 120–300 g/m² (men högre ytvikter kan åstadkommas genom laminering.) Tidningspapper ligger normalt i ytviktsområdet mellan 44 och 48 g/m². Mjukpappersprodukter kan ha så låga ytvikter som 12 g/m², men sammanläggs ofta med flera arkskikt vid konverteringssteget för den slutliga konsumentprodukten.
