Krigsmål Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder krigsmål, varianter, uttal och böjningar av krigsmål

Krigsmål synonym, annat ord för krigsmål, vad betyder krigsmål, förklaring, uttal och böjningar av krigsmål.

Vad betyder och hur uttalas krigsmål

Krigsmål uttalas krigs|mål och är ett substantiv.

Ordformer av krigsmål

Singular

krigsmål
obestämd grundform
krigsmåls
obestämd genitiv
krigsmålet
bestämd grundform
krigsmålets
bestämd genitiv

Plural

krigsmål
obestämd grundform
krigsmåls
obestämd genitiv
krigsmålen
bestämd grundform
krigsmålens
bestämd genitiv

Krigsmål är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet krigsmål

  1. Chiang kunde nu koncentrera sig på det fälttåg som hans företrädare Sun planerat sedan flera år tillbaka. Krigsmålen för operationen var att ena Kina genom att oskadliggöra de tre mäktiga krigsherrar: Zhang Zuolin som härskade i Manchuriet, Wu Peifu i centrala Kina och Sun Chuanfang vid östkusten. Efter råd från sin sovjetiske militäre rådgivare, general Vasilij Blücher, bestämde sig Chiang för att använda alla sina resurser för att besegra dessa krigsherrar en efter en: först Wu, sedan Sun och till sist Zhang. (källa)
  2. Fälttåg, härtåg eller krigståg äldre benämning på en större militär operation då ett lands militära styrkor sattes in i krig mot annan militär styrka för att uppnå ett krigsmål. Historiskt betecknar det även rent bokstavligt en större operation utförd av en specifik här. Numera används uttrycket oftast bildligt, till exempel ett fälttåg mot knarket. (källa)
  3. Då centralmakternas förhandlingar i Brest-Litovsk med den ryska sovjetrepubliken i januari 1918 tycktes vara på väg att stranda och kravet på klargörande av de krigförande makternas krigsmål med styrka upptagits på ryskt håll, angav Wilson i ett stort tal inför kongressen 8 januari 1918 sitt program för världsfreden, sammanfattat i de kända fjorton punkterna. Det centrala innehållet i hans punkter gällde havens frihet, nationernas förbund, rustningarnas begränsning, nationell självbestämninganderätt, öppen diplomati och jämlikhet i handelsvillkor mellan alla nationer. Sedan detta program, som även skisserade territoriella fredsvillkor, antagits av Tyskland, Österrike-Ungern och Turkiet vid deras anhållan om vapenvila (5–6 oktober 1918), följde en notväxling med Tyskland, där Wilson med växande tydlighet angav avsättning eller abdikation av kejsar Vilhelm II som en förutsättning för fredsuppgörelse. Tidigare utfästelser om Österrike-Ungerns reorganisation på grundvalen av nationell autonomi återtog Wilson i en not av 18 oktober med hänvisning till de löften om oberoende som USA då hade utfärdat åt Tjeckoslovakien och Jugoslavien, som ingick i Österrike-Ungern. Wilson meddelade 5 november 1918 den tyska regeringen, att han inhämtat skriftlig förklaring från de allierade om deras villighet att sluta fred med Tyskland på Wilsons grundvalen, dock med två viktiga ändringar, nämligen strykning av programpunkten "havens frihet" och tillägg av ett krav på Tyskland att ersätta den skada landet vållat de allierades civila befolkning genom sina krigshandlingar. Tyskland nedlade därefter vapen genom stilleståndsfördraget av 11 november 1918. (källa)
  4. Ubåtschefen Marinesko fick efter kriget Röda Fanans order för sina insatser. Postumt utnämndes han till Sovjetunionens hjälte 1990. Enligt sovjetisk syn var fartyget ett legalt krigsmål, eftersom det fanns flera hundra soldater bland passagerarna. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.