Synonymer till kula
Vad betyder och hur uttalas kula
Kula uttalas kula -de.
Kula betyder (prov.) med sjungande röst locka på boskap.
Ordformer och varianter av kula
Aktiv
- kula
- infinitiv
- kular
- presens
- kulade
- preteritum
- kulat
- supinum
- kulande
- presens particip
- kula
- imperativ
Passiv
- kulas
- infinitiv
- kulas
- presens
- kulades
- preteritum
- kulats
- supinum
Perfekt particip
- kulad en
- ~ + subst.
- kulat ett
- ~ + subst.
- kulade den/det/de
- ~ + subst.
Kula är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet kula
Idag används enheten grain huvudsakligen för att mäta vikten på kula och drivladdning i handeldvapen samt för bladguld.
Gravyrstickel, eller gravörstickel, ursprungligen gravstickel, är ett verktyg, som används vid gravyr. Det är en kraftig nål av härdat kolstål, som är fäst i ett trähandtag. Handtaget har en kulformad ände som vid användning vilar mot handflatan. Handtagets kula är ofta avskuren på en sida för att hindra stickeln att rulla, när gravören lägger den ifrån sig. Gravyrstickeln skjuts under arbetet framåt, varvid den snedslipade spetsen på stickeln skär ut ett gravyrspån, som lyfts upp ur materialet. Spetsen har olika utseende med varierande bredd och undersida vilket ger olika mönster och stickeln dess olika namn. Spetsvinkeln på en stickel varierar med materialet som graveras.
Kula är ett halvklot som används vid metallarbete.
Det ursprungliga namnet för spelet, "chouwgān", kommer från parthiska språket. Ordet vandrade in i medelpersiskan och används ännu i Iran. Svenskans polo som vi använder det idag härstammar ursprungligen från det tibetanska språket. Begreppet "pulu", som betyder "kula", är ett mjukt träslag som ursprungligen användes för att tillverka bollar.
En variant på jojon är vattenjojon med ett elastiskt band och en geléartad kula i änden. År 2003 utfärdade Konsumentverket en varning för vattenjojon efter att en nioårig pojke i Frankrike varit nära att strypas av leksaken.
En julgranskula är en kula av glas eller plast som hängs i julgranen som dekoration. Julgranskulorna, liksom själva julgranen, uppkom i Tyskland. Det finns belägg från 1840-talet. Till en början dekorerades julgranarna med äpplen och i staden Lauscha i Thüringen började Hans Greiner olika typer av julgransdekorationer som gjorde stor lycka. Snart började produktionen av julgranskulor av glas (1847) som till en början avbildade frukter och nötter. Modet spred sig till Västeuropa och under senare delen av 1800-talet hade det nått USA. Tyskland och Lauscha dominerade julgranskulebranschen fram tills dess DDR-regimen förstatligade verksamheten.
Korkåpan utvecklades från just en regnkappa till ett liturgiskt plagg på 1000-talet. Sedan äldre medeltid har den varit ett praktplagg av sammet eller sidan, någon gång av enklare material, och ofta rikt broderad över hela ytan. Formen har alltid varit halvcirkelformig. Kåpan knäppes över bröstet med en bred klaff, ofta prydd med dyrbara spännen, ibland av jättedimensioner. Den tidigare kapuschongen, ursprungligen avsedd att dras över huvudet, miste sin funktion och hade på 1200-talet krympt till en liten trekantig lapp kallad clipeus, sköld. Senare blev den åter större och var under medeltidens slut och 1500-talet rikt broderad, ofta med figurbroderi. Skölden avslutas ofta med en hängande kula eller tofs. Längs kåpans raka framkant löper nästan alltid ett brett bräm, ornerat i likhet med skölden.
Kristallkula är ett glasredskap som påstås ge användaren möjligheten att skåda in i framtiden och förutspå vad som kommer att hända. Mindre kristallkulor kan även användas till att spela kula med.
Kula på Engelska
- ball
- play marbles
