Synonym till kulmination
Vad betyder och hur uttalas kulmination
Kulmination uttalas kulm|in|at|ion -en -er.
Ordformer och varianter av kulmination
Singular
- kulmination
- obestämd grundform
- kulminations
- obestämd genitiv
- kulminationen
- bestämd grundform
- kulminationens
- bestämd genitiv
Plural
- kulminationer
- obestämd grundform
- kulminationers
- obestämd genitiv
- kulminationerna
- bestämd grundform
- kulminationernas
- bestämd genitiv
Kulmination är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kulmination
Kulmination är den tidpunkt då en himlakropp når högst på himlen. Oftast sker detta då himlakroppen står i söder (på norra halvklotet) eller norr (på södra halvklotet).
Om himlakroppen är cirkumpolär (d.v.s. om himlakroppen på en viss ort ständigt är över horisonten), talar man om två sorters kulminationer: övre kulmination (då himlakroppen står högst över horisonten) resp. undre kulmination (då himlakroppen står lägst över horisonten). På norra halvklotet sker den undre kulminationen alltid i norr, på södra halvklotet i söder. Om himlakroppen ligger tillräckligt nära norra himmelspolen kan även den övre kulminationen äga rum norr om zenit.
Kulmination i Nationalencyklopedins nätupplaga.
Kulmination i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911).
