Kungen Synonymer Betyder Uttal

• konungen
• på

Hur används ordet kungen

1. Adel (lantadel) (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp. Oftast syftar ordet på en grupp som av främst militära skäl uppstod i feodalsamhället och som (vanligen av en kung) beviljades lagstadgade, vanligen ärftliga privilegier förenade med titlar och särskilda heraldiska rangtecken. Ordet adel kan även användas för en bördsaristokrati i samhällen som inte är feodala, till exempel antikens Rom. Adelsprivilegierna var av ekonomisk, politisk, organisatorisk och social karaktär. De kunde vara mycket betydande och innebära till exempel skattefrihet ("frälst" från beskattning) och företräde till statliga ämbeten, men också försvarsplikt i krigstider eller när kungen kallade. I Sverige och många andra moderna samhällen har adelskap inte längre någon större praktisk betydelse. (källa)
2. I Sverige utfärdades adelsbreven av kungen och tidvis av riksrådet. De föregicks av frälsebreven som från 1300-talet utfärdades till dem som i utbyte mot rusttjänst åtnjöt skattefrihet. (källa)
3. Högsta klassen av adelsmän (förutom kungen) under medeltid i Sverige är jarl, en uppenbarligen ärftlig värdighet. Jarlarna kommenderade över riddarna i riksrådet, som stod över de vanliga riddarna. Steget under var sven av vapen, (de förde alltså egen sköld) och sedan svenner, i allmänhet unga adelsmän som ännu inte dubbats till riddare. (källa)
4. I 1569 års adelsprivilegier, som är de äldsta man känner till i Sverige som saknar motprestation av adeln, fastslogs att den var adlig som fötts adlig eller erhållit adelsbrev av kungen, samt att adeln ägde företräde till bland annat häradshövdingeämbeten, undantaget vissa härader som kungen fick förläna åt vem han önskade. Annat innehåll berör familjerättsliga, borgerliga och ekonomiska förhållanden. Till de ekonomiska rättigheterna hörde adelns skattefrihet. (källa)
5. De moderna organiserade kapplöpningarna har sina rötter i Newmarket i England och introducerades till byn av den engelska kungen Jakob I efter att han upptäckte byn under en ridtur år 1605. Efter kungens död år 1625 hade man börjat hålla årliga kapplöpningar under våren och hösten och redan 1634 reds den första Gold Cup. (källa)
6. Att fönstergardiner förekommit finns dokumenterat i inventarieförteckningar från 1600-talet enligt Nationalencyklopedin (avser sannolikt Sverige). Och enligt tidningen Antik och Auktion nr 9:2004 finns ännu äldre belägg för förekomst av gardiner på kontinenten. Gunnar Hazelius-Bergs bok "Gardiner" från 1962 berättar om hur Filip V av Frankrike beställde gardiner redan 1316 till fyra fönster för slottet Chevauchesuel inför sin kröning. De ska ha varit tillverkade i något som kallades serge, en blandning av bomull och silke. Några decennier senare uppges att kungen av England köpte elva alnar lärft till fönstren i sitt rum, och 1380 hade Karl V av Frankrike azurblå lärftgardiner. Förmöget borgerskap i mellaneuropa antas ha haft gardiner, men knappast i "de breda folklagren". Samma artikel berättar att det 1617 finns dokumenterat att Örebro slott hade fyra fönsterförhängen och att det i Ebba Brahes bouppteckning från 1674 omnämns blåa, röda och svarta gardiner i lärft och rask (eventuellt en kypertteknik) i glansigt ylletyg med vaxad yta). (källa)
7. Några av Gamla Testamentets israelitiska kungar hade där enligt Andra Krönikeboken (28:3, 33:6) ägnat sig åt en hednisk kult för Molok som bland annat krävde barnoffer i eld (brända levande). Efter att det förbjöds av kungen Josia, blev dalen en avfallsplats där djurkadaver, sopor och lik från kriminella dumpades, och man eldade permanent för att förhindra att sjukdomar spreds. Hinnomdalen kom därefter att bli synonymt med en fruktansvärd ondska och namnet Gehenna användes som ett namn på helvetet, den plats som Gud förberett för djävulen och hans fallna änglar. I modern hebreiska används termen tofeth för att referera till förintelsen. (källa)
8. En general har fyra (i Sverige tidigare tre) stjärnor på axelklaffarna. Inom svenska marinen används både axelklaffar och gradbeteckningar på ärmarna. Gradbeteckningarna utgörs då av guldfärgad galon i olika bredder. Inom amfibiekåren så ser gradbeteckningarna ut som i flottan men har samma namn som inom armén och flygvapnet, med undantaget att den översta galonen är formad som en "ögla" i flottan respektive "granat" i amfibiekåren. Med "granat" menas en "ögla" men med en spets högst upp. General motsvaras av amiral inom flottan. I Sverige innehas generalsgrad av överbefälhavaren och kungen. Dock behöll Håkan Syrén sin grad under sin tid som ordförande för Europeiska unionens militärkommitté (åren 2009–2012), vilket för första gången gav Sverige tre aktiva fyrstjärniga generaler. (källa)
9. Generalmönstringen har sitt ursprung i de vapensyner eller s.k. mönstringar som ända sedan 1200-talet hölls med frälset för att kontrollera att rustningstjänsten hade fullgjorts enligt föreskrift. De kom senare att omfatta alla stående trupper. Efter att det yngre indelningsverkets hade införts av Karl XI genomfördes noggranna mönstringar, som då fick benämningen generalmönstring, av kungen själv eller av en general som han hade utsett. Så småningom bestämdes att generalmönstring skulle hållas än vart femte, än vart tredje år och även med värvade trupper. (källa)
10. Genitivattribut är ett genitivuttryck, som fungerar som attribut, alltså bestämning till ett substantiviskt ord. Attributet kan bestå av endast ett ord i genitiv eller av ett syntagm med genitivmarkören vanligen fäst vid huvudordet. Exempel: pappas bil, den fete mannens bil. Possessivpronomen i attributiv ställning kan betraktas som genitivattribut bara om en genitivändelse kan identifieras, till exempel hans bil (men inte min bil). Om genitivattributet inom sig rymmer ett prepositionsattribut kan genitivmorfemet fästas vid huvudordet eller vid hela frasen (Kungens av Danmark bröstkarameller eller Kungen av Danmarks bröstkarameller). Det senare anses idag som korrekt i till exempel svenska. (källa)