Vad betyder och hur uttalas kunskapskälla
Kunskapskälla uttalas kun|skaps|källa.
Ordformer och varianter av kunskapskälla
Singular
- kunskapskälla
- obestämd grundform
- kunskapskällas
- obestämd genitiv
- kunskapskällan
- bestämd grundform
- kunskapskällans
- bestämd genitiv
Plural
- kunskapskällor
- obestämd grundform
- kunskapskällors
- obestämd genitiv
- kunskapskällorna
- bestämd grundform
- kunskapskällornas
- bestämd genitiv
Kunskapskälla är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kunskapskälla
Kring år 1900 började man intressera sig för hur språket kan påverkas av hjärnskador, så kallad afasilära. De kliniska studierna visade att språkliga färdigheter organiseras av den vänstra hjärnhalvan. Efterhand kunde man kartlägga afasivarianterna och språkets olika delkomponenter neuronalt så pass bra att afasiläran som utvecklades på 1900-talet idag utgör kärnan för diagnostiken vid språkrubbningar orsakade av hjärnskador. 1900-talet blev en gyllene epok inom neuropsykologin och allt fler psykologiska funktioner kopplades till speciella områden i hjärnan. Studier av traumatiska hjärnskador gjordes under första och andra världskriget av bland andra Alexander Luria som erbjöd ytterligare kunskap. Utan hjärnskador som spontant drabbar människor är det troligt att den neuropsykologiska kunskapsutvecklingen troligen haft en djurexperimentell karaktär från början. Däremot skiljer sig människans intellektuella kapacitet betydligt från djurets. Trots utvecklingen av nya metoder inom neuropsykologin har spontana hjärnskador förblivit neuropsykologins främsta kunskapskälla.
Konkret betyder det att kunskap om åtgärders effekter behöver kompletteras med information om personens unika förutsättningar och önskemål, med kontextuella möjliggörande och begränsande faktorer samt med den professionelles kompetens för att möjliggöra bästa hjälp. EBP har grafiskt beskrivits i form av fyra överlappande cirklar (Figur 1), där den professionella kompetensen integrerar de olika kunskapskällorna i dialog med den berörda personen (patienten, klienten, brukaren) och där beslutsgrunderna redovisas öppet (transparent).]Det är i skärningsfältet mellan dessa fyra informationskällor som den evidensbaserade praktiken finns. Det betyder också att en stor del av exempelvis socialtjänstens verksamhet inte handlar om evidensbaserade praktiker. Ett exempel där vetenskaplig information har en minimal betydelse är vid beslut om belopp och tidsram för ekonomiskt bistånd, det regleras av en riksnorm.
