Kyrksocken synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas kyrksocken

Kyrksocken uttalas kyrk|socken.

Ordformer och varianter av kyrksocken

Kyrksocken är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet kyrksocken

Genom 1862 års kommunalförordningar, som trädde i kraft den 1 januari 1863, ersattes kyrksocknarna, som styrdes av sockenstämman, av två nyskapade förvaltningsorgan för samma geografiska enhet: den kyrkliga kommunen (församlingen) och den borgerliga landskommunen (kommunen). Deras högsta beslutade organ var alltjämt sockenstämman, men nu dubblerad som kyrkostämma respektive kommunalstämma.

I Finland fanns under medeltiden vid sidan av kyrksocknarna också förvaltningssocknar som var grundenheter för den världsliga förvaltningen. De kom till först under senmedeltiden: i Tavastland på 1370- och 1380-talet, i Egentliga Finland omkring år 1405 och i andra landskap senast på 1410-talet. I Egentliga Finland, Satakunta och på den nyländska kusten hade kyrksocknarnas gränser hävd och förvaltningssocknarnas gränser blev de samma som kyrksocknarnas. I inlandet och särskilt i Tavastland var gränserna för de två typerna av socknar olika, ibland till och med mycket olika. Förvaltningssocknarna var indelade i fjärdingar eller bol i Raseborgs och Åbo län. Socknarna bildade tingslag som hörde till fögderier och häraden.

Genom Gustav Vasas administrativa reformer skapades i Sverige jordebokssocknar, som var underlag för beskattning. Dessas gränser avvek ibland från kyrksocknarnas. För att åtgärda detta inrättades den s.k. Oregelbundenhetskommittén 1882. Resultatet blev oftast att Svenska kyrkans församlingars gränser blev styrande.

Jordebokssocknen berördes inte av att kyrksocknen 1862 omvandlades till en kyrklig och en borgerlig kommun. Även fortsättningsvis utgjorde jordebokssocknen registerområde för fastighetsindelningen på landsbygden. När grundskatterna avskaffades miste förteckningen det mesta av sin betydelse och beslut fattades 13 juni 1908 att ersätta dessa med jord- och fastighetsregister. 1931 var uppläggningen av jordregistren klara. Formellt ersattes jordeböckerna 1 juli 1936 av ett jordregister, och jordebokssocknen ersattes då av en jordregistersocken. För städer och de flesta köpingar samt några municipalsamhällen fördes inte ett jordregister utan ett fastighetsregister. Genom fastighetsdatareformen, som genomfördes under åren 1976-1995, blev i stället kommunerna registerområden. Därmed upphörde jordregistersocknen att existera.

Ännu vid Statistiska centralbyråns senaste folkräkning 1990 var församlingen den minsta geografiska indelningen av Sverige. Efter relationsförändringen kyrka-stat år 2000 finns det ingen officiell sockenindelning. Kommuner och församlingar delas och slås samman utifrån aktuella behov i en takt som inte har setts sedan medeltidens indelning i territorialförsamlingar genomfördes. Därmed har ett behov uppstått i arkiv, register och statistik av en indelning på lokal nivå som är oföränderlig. Det ligger då nära till hands att anknyta till minnet av den traditionella kyrksocknen.