Kärleksgudinna Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kärleksgudinna

1. Den vackraste av unga män var son till kung Kinyras av Cypern och hans dotter Myrrha. Gudarna förvandlade Myrrha till ett träd, och Adonis föddes ur dess stam. Eftersom han var ett resultat av incest gömdes han i underjorden, och Persefone skötte om honom. Med sin skönhet lockade han kärleksgudinnan Afrodite åtrå, och därmed krigsguden Ares svartsjuka. Adonis blev dräpt av Ares, förklädd till vildsvin, när han var ute på jakt. När han dödades under en vildsvinsjakt bad Afrodite Zeus att återuppväcka honom. "Zeus gick med på att föra den unga mannen tillbaka till livet, men han måste stanna i dödsriket på vintern och vara med Afrodite på sommaren. På så sätt växte plantor och träd på sommaren och dog på vintern.". (källa)
2. Gudinnorna/mödrarna förkroppsligar naturen och de krafter som finns inneboende i den. De anses ofta ha sin boning i till exempel träd, källor, floder och sjöar. Redan stenålderns samlar- och jägarkulturer dyrkade en kvinnlig makt. Gudinnor är ofta kärleksgudinnor, fruktbarhetsgudinnor eller moderskapsgudinnor, till exempel Afrodite i antikens Grekland, fornnordens Freja och romarnas Juno. De riktigt gamla gudinnorna som till exempel Hel (härskare över dödsriket i Fornnordens mytologi), hinduismens destruktiva Kali har behållit sin karaktär av "hela" gudinnor som omfattar både livs- och dödsaspekten. Medan de antika grekerna har gjort en krigisk Athena en modern gudinna, avskärmad från naturen i och med hennes onaturliga födelsesätt (ur Zeus huvud). (källa)
3. Handlingen är densamma som i eddadikten Trymskvädet (Þrymskviða), men det framgår av den första riman att författaren också varit väl förtrogen med Snorre Sturlassons Gylfaginning och Skáldskaparmál. Tors hammare har blivit stulen och jätten Trym, som är tjuven, vägrar återlämna stöldgodset med mindre än att han får Freja till brud. Men Freja vill inte, varför Tor själv måste fara till bröllopet utklädd till kärleksgudinna med lösbröst, kvinnokläder och ett bruddok framför ansiktet. Þrymlur är mer generös med detaljer än den ursprungliga eddadikten. Vi får veta att Tor for till Jotunheim på Skidbladner, och att han kom i ett stort och brokigt följe där också Höner var med. Namnen på flera i övrigt okända jättar och jättinnor räknas upp. Skildringen av den vilda bröllopsfesten i Tryms hall är full av burleskerier, inte minst vad gäller den näpna "brudens" (det vill säga Tors) glupande aptit: En oxe och tolv laxar sätter "hon" i sig – inte "åtta laxar" som i Trymskvädet, men författaren behövde ett rimord på det golv där inte ens ett avgnagt ben lämnades kvar åt hundarna (III:10). Slutet blir förstås blodigt: När "bruden" väl fått sin hand på hammaren är festen över för jättarnas del. (källa)
4. Freja må vara kärleksgudinna, men hon bestämmer själv över sin sexualitet. Dilemmat löses av Heimdall, som föreslår att Tor skall klä ut sig till Freja. (Se i övrigt Trymskvädet.). (källa)
5. På några ställen, till exempel i Korinth, hade de i egenskap av kärleksgudinnan Afrodites tempeltjänarinnor (se Hieroduler) en viss religiös helgd. Många hetärer utmärkte sig genom hög bildning och fin umgängeston, andra genom oförliknelig skönhet och allt besegrande förförelsekonst. (källa)
6. Chariterna (grekiska Χάριτες Chárites, från verbet chairein som betyder "att glädjas"), kariterna, eller gracerna, var behagens gudinnor. Vanligtvis sägs de vara döttrar till Charis som i Iliaden är namnet på Hefaistos maka, medan i Odyssén denna plats intas av kärleksgudinnan Afrodite själv. Vanligen nämnas chariterna i flertal, hos Homeros i obestämt antal och utan individuella namn. (källa)
7. Hennes älskare Praxiteles ska ha använt henne som modell för Afrodite från Knidos, den första avbildningen av kärleksgudinnan Afrodite som naken. Praxiteles ska också ha gjort ytterligare två statyer av henne: en där hon föreställde Eros för templet i Thespiai, och en porträttstaty av henne i guld som placerades mellan statyerna av Archidamos III och Filip II av Makedonien i Apollos tempel i Delfi. Dessa historier betraktas som sanna, då statyernas existens är omvittnade. (källa)
8. De mest kända myterna om Ares handlar om hans kärleksförbindelser med kärleksgudinnan Afrodite något som bland annat Homeros återger i Iliaden. (källa)
9. Peitho (grekiska Πειθώ, övertalning) är i den grekiska mytologin övertalningens gudinna. Hon förekom i sällskap med kärleksgudinnan Afrodite som även betecknas som hennes moder. Peitho övertalar gärna unga flickor att hänge sig åt kärlek och erotik. (källa)
10. Andra fragment antyder att hon ibland deltog i en kult av Afrodite, fruktbarhets- och kärleksgudinnan, de religiösa kopplingarna i hennes poesi är omstridda, liksom hennes egen sexualitet. (källa)