Landning Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder landning, varianter, uttal och böjningar av landning

Landning synonym, annat ord för landning, vad betyder landning, förklaring, uttal och böjningar av landning.

Vad betyder och hur uttalas landning

Landning uttalas land|ning och är ett substantiv -en -ar.

Ordformer av landning

Singular

landning
obestämd grundform
landnings
obestämd genitiv
landningen
bestämd grundform
landningens
bestämd genitiv

Plural

landningar
obestämd grundform
landningars
obestämd genitiv
landningarna
bestämd grundform
landningarnas
bestämd genitiv

Landning är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet landning

  1. Jim Lovell syns som kapten på fartyget som plockar upp astronauterna efter landning i filmen Apollo 13. Lovell var befälhavare under det riktiga uppdraget Apollo 13. (källa)
  2. Hängflygning (eller drakflygning) är en flygsport som är besläktad med skärmflygning och segelflygning. Den utförs med hjälp av en farkost bestående av en vinge tillverkad i aluminium och textil vari piloten sitter fastspänd med hjälp av en sele och styr genom att flytta den egna kroppsvikten i förhållande till vingen, så kallad tyngdpunktsstyrning. Start och landning sker till fots. Vissa piloter tävlar professionellt medan de flesta har flygningen som hobby. Hängglidaren med utrustning har under 1900-talets andra hälft utvecklats från enkla hängglidare lämpliga för att glida utför mindre backar och kullar till betydligt mera avancerade med bekväma selar och mycket lättmanövrerade vingar med kapacitet för flygning på hög höjd under tiotals timmar och över mycket långa sträckor (rekordet är idag ca 700 km). (källa)
  3. Pling Plong Song landning. (källa)
  4. En höjdmätare är ett flyginstrument som visar flyghöjden, det vill säga den höjd över marken eller havsnivån, som ett luftfartyg befinner sig på under flygning. Den vanligaste typen av höjdmätare visar normalt inte den verkliga höjden, utan en storhet som kallas tryckhöjd. Verklig höjd över den mark eller den vattenyta man flyger över kan däremot mätas med en radarhöjdmätare. Radarhöjdmätare används vanligen bara på låg höjd. I civila luftfartyg används de främst i samband med inflygning och landning under instrumentinflygningar enligt IFR. I militära luftfartyg används de även under flygning nära marken, så kallad lågflygning eller terrängföljning. (källa)
  5. Fågeln ser ostadig ut både vid landning och när den tar till vingar. Den är klumpig på land eftersom dess fötter är placerade så långt bak på kroppen, vilket är en anpassning för dykning. Vid landning glider den fram på vattnet med buken likt en plog. Den simmar graciöst. Den är parbildande, oftast för livet. Parningen sker på land, men annars tillbringar fågeln sin tid på vattnet, även om spillningen avges på land. Paren försvarar reviret intensivt mot andra lommar. Mot slutet av häckningen samlas de adulta fåglarna i flockar som fiskar gemensamt. (källa)
  6. En gasjätte är en massiv planet med en tjock atmosfär och en tät smält kärna. De "traditionella" gasjättarna, Jupiter och Saturnus, är mest sammansatt av väte och helium. Uranus och Neptunus kallas ibland för isjättar, eftersom de till största delen är sammansatt av vatten, ammoniak och metan. Bland extrasolära planeter finns något som kallas Het Jupiter, dessa är gasjättar som kretsar nära sina stjärnor och därför har de en hög yttemperatur. En Het Jupiter är för tillfället den vanligaste kända extrasolära planeten, kanske på grund av att de är relativt lätta att upptäcka. Det är allmänt sagt att gasjättar saknar en fast yta, men det är närmare sanningen att säga att de saknar ytor helt eftersom gaserna de är uppbyggda av bara blir tunnare ju längre ifrån planetens kärna de ligger och till slut blir de omöjliga att skilja från det interstellära mediet. En landning på en gasjätte kan eller kan inte vara möjligt, beroende på storleken och sammansättningen av dess kärna. De flesta av jätteplaneterna har också ett ringsystem som till exempel Saturnus. (källa)
  7. Vingklaff (engelska: flap) är en anordning på en flygplans vinge som dels har en lyftkraftsökande och dels en bromsande effekt. Lyftkraftsökningen innebär att flygplanet kan flygas vid lägre fart utan att överstegras (stalla), vilket är en fördel främst vid start och landning. Den bromsande effekten gör att till exempel inflygningen kan köras brantare utan att farten ökar för mycket. (källa)
  8. När flygbaserna i Bas 60 systemet byggdes ut så anlades på varje bas en fortifierad bunker, kommandocentralen, varifrån den minutoperativa verksamheten på basen skulle ledas. Bunkern som innehöll ett ledningsrum och ett apparatrum byggdes någon kilometer från bansystemet för att den inte skulle kunna slås ut av ett kärnvapenanfall mot huvudbanan. I ledningsrummet fanns två panelrader som användes för att manövrera olika telefonförbindelser och utrustningar, samt basradion. På den bakre raden satt Vakthavande officeren och hans biträde. I panelen fanns möjlighet att koppla startorderförbindelsen till valfritt framom, utlösa flyglarm och att koppla samtal internt inom anläggningen, eller via anslutningen till telefonväxeln även komma i kontakt med abonnenter utanför kommandocentralen. I främre raden satt Trafikledaren med sitt biträde, de kunde leda flygplan med hjälp av flygradion samt manövrera utrullningshindret, inflygningsljus och banljus på huvudbanan. För leda flygplan till basen så hade man även en pejlindikatorn som visade riktningen till anropande flygplan. Trafikledaren hade också förbindelse till basens luftbevakningstorn och kunde informera om egna starter och landningar som luftbevakaren sedan kunde rapportera vidare till luftförsvarsgruppcentralen. I främre panelraden fanns även luftvärnsorienteringsunderofficeren. Han kunde med radio eller trådförbindelse orientera luftvärnet runt basen om egen flygverksamhet, för att undvika vådabekämpning. Orienteringsmottagaren markerade fientlig flygverksamhet på luforkartan i ledningsrummet genom att lyssna på luforsändningarna från sektorns luftförsvarscentral. Tablåmarkören stod vid en karta över basen och markerade var flygplan befann sig på basen och vilken status de hade. Slutligen så fanns det även en växeltelefonist i centralen. (källa)
  9. För att bli en duktig konståkare och klara de svåra hoppen, stegen och piruetterna krävs mycket träning och vilja. Några saker som är viktiga i konståkning är att ha bra koordination, uthållighet, spänst och ett psyke som klarar av stora påfrestningar, både i tränings- och tävlingssituationen. Träning utanför isen, i form av konditions-, styrke-, teknik- och spänstträning är oerhört viktig för att konståkarna ska bli bättre. För att klara av svåra positioner i piruetter och koreografi är även vighet en positiv egenskap. Hopp-i-ligg med landning i sittposition och hopp-i-sitt med fotbyte i landningen räknas också som hopp-i-sitt. (källa)
  10. Landning är den fas av flygningen när flygplanet kontrollerat närmar sig marken i avsikt att till sist stå stilla. Piloterna använder ofta tekniska hjälpmedel, exempelvis Instrument Landing System. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.