Vad betyder och hur uttalas lasarettsbyggnad
Lasarettsbyggnad uttalas lasar|etts|bygg|nad.
Ordformer och varianter av lasarettsbyggnad
Singular
- lasarettsbyggnad
- obestämd grundform
- lasarettsbyggnads
- obestämd genitiv
- lasarettsbyggnaden
- bestämd grundform
- lasarettsbyggnadens
- bestämd genitiv
Plural
- lasarettsbyggnader
- obestämd grundform
- lasarettsbyggnaders
- obestämd genitiv
- lasarettsbyggnaderna
- bestämd grundform
- lasarettsbyggnadernas
- bestämd genitiv
Lasarettsbyggnad är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet lasarettsbyggnad
Länets förste läkare, Johan Heinrich Schönheit, rekryterades 1680 till Umeå som landsbarbermester och regementsfältskär. Från tidigt 1700-tal blev prästen Nils Grubb en tillskyndare för folkbildning i Västerbotten, till exempel höll läkaren Daniel Erik Næzén läsecirklar för Umeås borgare på 1790-talet. Detta utmynnade i starka folkrörelser, men också i väckelse- och nykterhetsrörelser. Samme Naezén var pådrivande för länets första lasarett, Gamla lasarettet, som färdigställdes år 1795 i Umeå, och är idag en av landets äldsta bevarande lasarettsbyggnader.
År 1875 stod en ny lasarettsbyggnad i trä med kurhus färdigbyggd på Norrmalm i Sundsvall mellan Badhusparken och Tivoli. Byggnaden flyttades senare och återuppfördes som tuberkelossjukhus i Balders hage. En större lasarettsbyggnad hade 1908 invigts på Norrmalm och fungerade som lasarett fram till 1975, då det byggdes om till Sundsvalls kommunhus och ersatte Sundsvalls stadshus.
Direktionen för Varbergs lasarett antog 1850 ritningar till en ny lasarettsbyggnad i trä på den så kallade Dykerilyckan i Varberg, till en kostnad av 6 925 riksdaler banco. Här skulle lasarettet komma att ligga i 120 år. Nybyggnaden togs i bruk i december 1852, och hade plats för cirka 40 patienter. Det nya lasarettet visade sig dock misslyckat. Byggnaden var illa uppförd, och redan 1870 konstaterades södra väggen vara så rötskadad att husets stabilitet var hotad. 1871 stod en tillbyggnad klar, men ett helt nytt lasarett visade sig nödvändigt. 1878 beviljade landstinget 3 000 kronor för utvidgning av lasarettstomten genom köp av intilliggande mark. Lagfartsfrågan blev dock komplicerad då den omgivande marken bestod av fragment av flera olika odaljordar, och det skulle dröja ända till 1969 (!) innan Hallands läns landsting fick lagfart på hela lasarettstomten. 1881 anslog landstinget pengar till ett nytt trähus med tjänstebostad och mottagning för lasarettsläkaren. Detta hus stod klart 1883.
Sunnerbo härads nya lasarett byggdes på en grusbacke strax utanför Ljungbys köpingsgräns, nära den nybyggda kyrkan, på en tomt donerad av apotekare Edvard Berg. Kostnaden för lasarettet med inventarie uppgick till 31 000 riksdaler, varav 12 000 riksdaler från amorteringslån och 19 468 riksdaler från "bouppteckningen" av Växjö lasaretts tillgångar då Sunnerbo sjukhusdistrikt hade skapats. Byggnaden togs i bruk den 1 januari 1869 och liknande ett boningshus i något större format. Anledningen till detta ska ha varit då det inte anlitades någon sakkunnig under byggnationen av lasarettsbyggnaden. Den var gjord i trä och hade två våningar samt en källare. Källaren innehöll matkällare, badrum, obduktionsrum, och likbod. Bottenvåningen innehöll bland annat ett kök och en läkarbostad på fem rum. Övervåningen hade fem sjukrum och totalt 27 sängplatser. Vinden innehöll fyra gavelrum för könssjuka patienter.
