Vad betyder och hur uttalas ledas
Ledas uttalas led|as leddes, letts, pres. led(e)s.
Ledas betyder känna leda vid och ha tråkigt.
Ordformer och varianter av ledas
Aktiv
- (deponens) ledas
- infinitiv
- leds
- presens
- leddes
- preteritum
- letts
- supinum
- leds
- imperativ
- Alternativa böjningsformer ledes
- presens
Ledas är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet ledas
Förr användes uteslutande klockor av murverk eller betong, nedsänkta i marken, men senare användes mest kar av järnplåt, byggda halvt om halvt ovan jord. Klockan, som består av järnplåt, neddoppar i klockkaret. Då klockan är tom vilar dess underkant på botten av klockkaret. Vid mindre klockor är klockan utförd i ett stycke, vid större i flera delar, så kallade lyft. Klockor med en rymd av ända till 400 000 kubikmeter finns utförda med 6 lyft. Då gasen leds in i en sådan så kallad teleskopisk klocka, lyfts först den inre delen. När den är uppe, griper den ringformiga rännan, fickan, på dess undre kant i en motsvarande ring på det andra lyftets övre kant, varefter det andra lyftet börjar gå i höjden och så vidare. Tätningen mellan de olika lyften åstadkoms genom det vatten, som medföres i lyftens fickor. För att klockan skall lyfta sig jämnt över hela omkretsen, måste den styras med rullar, som ligger an mot ledarställningen. Från början var det vanligt att bygga in klockorna i hus, då man fruktade att vätskespärren skulle frysa vid kyla, men sedan effektiva uppvärmningsanordningar togs fram användes vanligen öppna klockor, det vill säga ej inbyggda. Två inbyggda gasklockor, ritade av Ferdinand Boberg, finns vid Stockholms gasverk men är ej i drift.
Med jordning ⏚ menas att ansluta flera ledare till en gemensam potential, en jordningspunkt. Jordning behöver inte ha något med mark att göra, t.ex. chassijordning i fordon, jordplan på kretskort och liknande. Jordning i mark är historiskt sett en följd av åskskydd där en blixtström leds förbi ett elsystem till närmaste jordtag (jordning i mark). För långa enkelledare för telegrafi eller nutida likströmskablar (t.ex. Baltic cable) används ibland mark som återledare, vilket egentligen inte är liktydigt med jordning. Många olika användningsområden av jordning förekommer, signaljord, telejord, kraftjord, åskjord, skyddsjord, potentialutjämningsjord, chassijord, jordplan och skärmjord.
Ett av de största användningsområdena för kväve är tillverkning av ammoniak. Ammoniaken produceras genom sammanslagning av kväve och väte i en process som kallas Haber-Boschprocessen. I Haber-Boschprocessen blandas kväve och väte i proportionerna 1:3 och utsätts för 200 atmosfärer tryck och leds vid 400 °C förbi en katalysator av järnoxid varvid ammoniak bildas.
