Ledas Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ledas

1. Förr användes uteslutande klockor av murverk eller betong, nedsänkta i marken, men senare användes mest kar av järnplåt, byggda halvt om halvt ovan jord. Klockan, som består av järnplåt, neddoppar i klockkaret. Då klockan är tom vilar dess underkant på botten av klockkaret. Vid mindre klockor är klockan utförd i ett stycke, vid större i flera delar, så kallade lyft. Klockor med en rymd av ända till 400 000 kubikmeter finns utförda med 6 lyft. Då gasen leds in i en sådan så kallad teleskopisk klocka, lyfts först den inre delen. När den är uppe, griper den ringformiga rännan, fickan, på dess undre kant i en motsvarande ring på det andra lyftets övre kant, varefter det andra lyftet börjar gå i höjden och så vidare. Tätningen mellan de olika lyften åstadkoms genom det vatten, som medföres i lyftens fickor. För att klockan skall lyfta sig jämnt över hela omkretsen, måste den styras med rullar, som ligger an mot ledarställningen. Från början var det vanligt att bygga in klockorna i hus, då man fruktade att vätskespärren skulle frysa vid kyla, men sedan effektiva uppvärmningsanordningar togs fram användes vanligen öppna klockor, det vill säga ej inbyggda. Två inbyggda gasklockor, ritade av Ferdinand Boberg, finns vid Stockholms gasverk men är ej i drift. (källa)
2. syre i blå slang och acetylen i röd slang. Slangarna går till ett handtag, där gaserna blandas med hjälp av två ventiler för att ledas ut till munstycket. Man ställer in hur mycket av respektive gas som strömmar ut och vilken blandning det blir. En vanlig låga består av 50 % acetylen och 50 % syre. (källa)
3. Slutna härdar begränsas av sidoväggar samt ett valv som går över härden. Värmen hålls därigenom bättre och förbränningsprodukterna kan då ledas genom kanaler för att tillgodogöra deras värme för andra ändamål. Till de slutna härdarna hör sådana som används vid nyare smidesmetoder såsom lancashire- och franchecomté. (källa)
4. Med jordning ⏚ menas att ansluta flera ledare till en gemensam potential, en jordningspunkt. Jordning behöver inte ha något med mark att göra, t.ex. chassijordning i fordon, jordplan på kretskort och liknande. Jordning i mark är historiskt sett en följd av åskskydd där en blixtström leds förbi ett elsystem till närmaste jordtag (jordning i mark). För långa enkelledare för telegrafi eller nutida likströmskablar (t.ex. Baltic cable) används ibland mark som återledare, vilket egentligen inte är liktydigt med jordning. Många olika användningsområden av jordning förekommer, signaljord, telejord, kraftjord, åskjord, skyddsjord, potentialutjämningsjord, chassijord, jordplan och skärmjord. (källa)
5. Vid tackjärnframställning. Kalken binder slaggämnen i järnmalmen och kan ledas av vid tappning av masugnen. (källa)
6. När flygbaserna i Bas 60 systemet byggdes ut så anlades på varje bas en fortifierad bunker, kommandocentralen, varifrån den minutoperativa verksamheten på basen skulle ledas. Bunkern som innehöll ett ledningsrum och ett apparatrum byggdes någon kilometer från bansystemet för att den inte skulle kunna slås ut av ett kärnvapenanfall mot huvudbanan. I ledningsrummet fanns två panelrader som användes för att manövrera olika telefonförbindelser och utrustningar, samt basradion. På den bakre raden satt Vakthavande officeren och hans biträde. I panelen fanns möjlighet att koppla startorderförbindelsen till valfritt framom, utlösa flyglarm och att koppla samtal internt inom anläggningen, eller via anslutningen till telefonväxeln även komma i kontakt med abonnenter utanför kommandocentralen. I främre raden satt Trafikledaren med sitt biträde, de kunde leda flygplan med hjälp av flygradion samt manövrera utrullningshindret, inflygningsljus och banljus på huvudbanan. För leda flygplan till basen så hade man även en pejlindikatorn som visade riktningen till anropande flygplan. Trafikledaren hade också förbindelse till basens luftbevakningstorn och kunde informera om egna starter och landningar som luftbevakaren sedan kunde rapportera vidare till luftförsvarsgruppcentralen. I främre panelraden fanns även luftvärnsorienteringsunderofficeren. Han kunde med radio eller trådförbindelse orientera luftvärnet runt basen om egen flygverksamhet, för att undvika vådabekämpning. Orienteringsmottagaren markerade fientlig flygverksamhet på luforkartan i ledningsrummet genom att lyssna på luforsändningarna från sektorns luftförsvarscentral. Tablåmarkören stod vid en karta över basen och markerade var flygplan befann sig på basen och vilken status de hade. Slutligen så fanns det även en växeltelefonist i centralen. (källa)
7. Konnässör kommer av franska connaisseur med samma betydelse och kan ledas tillbaka till connaître "känna till". Begreppet är dokumenterat sedan 1780 i det svenska språket, när det användes av den svenska poeten Anna Maria Lenngren. (källa)
8. Ett av de största användningsområdena för kväve är tillverkning av ammoniak. Ammoniaken produceras genom sammanslagning av kväve och väte i en process som kallas Haber-Boschprocessen. I Haber-Boschprocessen blandas kväve och väte i proportionerna 1:3 och utsätts för 200 atmosfärer tryck och leds vid 400 °C förbi en katalysator av järnoxid varvid ammoniak bildas. (källa)