Livsfråga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet livsfråga

1. 1967 – Livsfrågor förr och nu : lärobok i kristendomskunskap för grundskolan årskurs 9, med Lennart Sellberg och Gösta Rignell. (källa)
2. Romanen fick ett positivt mottagande av flera kritiker. Anneli Dufva i Kulturnytt tyckte att Lundberg med en "imponerande blandning av skicklighet och inspirerande frihet skrivit fram den tredelade berättelse hon helt håller i sin hand ... Man kan tänka på Michael Cunninghams "Timmarna", med dess tre kvinnor och deras livsfrågor. För det är livsfrågor det handlar om här. Moderskapet, författarskapet, äktenskapet och inte minst barnets plats i förhållande till dem. Men det handlar också mycket konkret om skuld och tro - i skuggan av kriget, i prästgården, för flickan. Och om trohet - inte minst mot sig själv. Och allt det är gott nog. Men, och men igen – framförallt är det hur Lotta Lundberg gör det hela som gör att det här inte bara är ytterligare en svensk roman, utan en riktigt bra, på många sätt omvälvande läsupplevelse." I Helsingborgs Dagblad ansåg Nina Einarsson att det var fråga om "Djupt fascinerande läsning ... Kvinnornas röster är brokiga, men också välskrivna och kompletterar varandra på ett sätt som gör boken lätt att sträckläsa ... en enorm känsla för timing och berättarbegåvning ... Timme noll manar till tanke, lika mycket som den berättar tre spännande historier. Resultatet: en ytterst läsvärd och viktig bok.". (källa)
3. Kännetecknet för Dan Anderssons dikter är att de alltid har ett tema som innehåller någon form av frågeställning kring de stora livsfrågorna. Dikten Den gamle är inget undantag gällande det. Den är en dyster men lättande dikt vars tema är döden. Förutom döden brukar Dan Anderssons dikter bygga på frågeställningar kring: kärlek, lidandets mening, synd och skuld, Guds existens och den sociala nöden. (källa)
4. Spira (tidning) – en tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå. (källa)
5. Annas eviga är ett samhällsprogram i Sveriges television som hade premiär i oktober 2008 och har sänts i flera omgångar till och med 2010. Anna Lindman Barsk var programledare, och bjöd in gäster, "som annars inte skulle dela lunchbord", för att diskutera livsfrågor. (källa)
6. Keijer inledde sin karriär som sekreterare på SMU Svenska missonsförbundets ungdom åren 1924-1938. Augustinus Keijer var lärare vid Missionsskolan, Lidingö 1938-1947, chef för Svenska Missionsförbundets bokförlag 1947-1952 och Gummessons bokförlag 1949-1952. Han var redaktör för tidningarna Hem, Hem, Livsfrågor, Påsk, Sol, Vinterny. Han var därefter chefredaktör för Svensk Veckotidning 1952-1957 innan han återgick till Gummessons bokförlag 1957-1965. Han var sedan 1934 sekreterare för samarbete mellan de evangeliska friförsamlingarna i Europa, och Keijer hade under sin tid stor betydelse för organisationen IFFEC. IFFEC International Federation of Free Evangelical Churches bildades 1948 och Keijer var dess förste ordförande. (källa)
7. Gyllensten ägnade hela sitt författarskap åt att behandla grundläggande livsfrågor. Han kallade själv sitt författarskap för "existentiell grundforskning" och hade Søren Kierkegaard som sin främsta och viktigaste förebild. Om honom skriver han bland annat i essäsamlingen Nihilistiskt credo (1964). (källa)
8. Som 13-åring träffade han Starke Arvid i Karlshamns frisksportarstuga och kom i kontakt med Mahatma Gandhis icke-vålds-filosofi. Ragnar blev pacifist och vegetarian, senare med den danske mystikern Martinus Thomsen som favoritförfattare. Martinus kosmologi har kommit att prägla hans livssyn. Genom åren har han också debatterat och föreläst om hälsa och vegetarisk livsföring och även skrivit en rad böcker om livsfrågor – däribland Därför är jag vegetarian (1976) – och egna diktsamlingar. År 1996 blev han den förste mottagaren av Svenska Vegetariska Föreningens utmärkelse Årets morot. År 2004 fick han det prestigefyllda Prosanapriset för att han under fyra decennier föreläst om kost, motion och egenvård. (källa)
9. Torgny Lindgrens första böcker var diktsamlingar. På 1970-talet skrev han satiriska samtidsskildringar från skolans och politikens värld. En omorientering skedde med den historiska romanen Brännvinsfursten (1979) som pekar fram mot det senare författarskapets mer omfattande livsfrågor. (källa)