Locksång synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas locksång

Locksång uttalas lock|sång.

Ordformer och varianter av locksång

Locksång är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet locksång

Hanen spelar både för att markera sin närvaro gentemot andra hanar och för att locka till sig honor. Det är en viss skillnad i de båda spelsätten. Sången som spelas för att avskräcka andra hanar är ett karakteristiskt skärrande ljud som vanligen upprepas i intervaller om 10 till 20 sekunder, medan locksången är ett något kortare, lugnare ljud. Om honan är parningsvillig besvarar hon detta med ett liknande ljud.

I Transtrand kallas lockropen för kölning och det var för detta Karin var mycket känd. Dessa rop var dock inte bara ett artistiskt uttryck, utan också ett viktigt arbetsredskap när djuren på fäboden skulle lösas ut, förflyttas eller kallas hem. var under 1930- och 40-talen vallkulla på sätern Vålbrändan. Senare vallade hon djur på flera andra fäbodar, exempelvis på Strandvallen i Särna. Dock var det på Skarsåsen Karin hade fäbodställe större delen av livet. Här arbetade hon med djuren fram till en ålder av 87 år. Edvardsson var öppen och delade gärna med sig av sin kunskap till en yngre generation. Hon framträdde vid fler spelmansstämmor och vid den välkända konserten med vallmusik kring Stångtjärn under Falu Folkmusikfestival. Ett av de första framträdandena gjorde hon redan 1948 vid en spelmansstämma i Malung. Hon medverkade också flertalet gånger i TV och radio. För sina insatser som aktiv traditionsbärare tilldelades Karin Edvardsson Zornmärket i guld och Gås Anders-medaljen. Hennes särpräglade sätt att kalla på djuren med sina kölningar, har lämnat starka avtryck på genren. De flesta rop från Transtrandsområdet är placerade i mycket hög frekvens, med smal ton och välutvecklade ornament. Det är också detta som har kommit att bli det som många förknippar med kulning, trots att dessa lockrop kan låta på många olika sätt. Via radiosändningar och skivutgåvor förde Karin Edvardsson, och flertalet andra, ut locksångerna utanför fäbodarnas gränser vilket ledde till att tonsättare och arrangörer fick höra denna musik och fann inspiration i den. På så sätt hålls traditionen levande, om än utvecklad i andra sammanhang än de ursprungliga.