Vad betyder och hur uttalas majsflinga
Majsflinga uttalas majs|flinga.
Ordformer och varianter av majsflinga
Singular
- majsflinga
- obestämd grundform
- majsflingas
- obestämd genitiv
- majsflingan
- bestämd grundform
- majsflingans
- bestämd genitiv
Plural
- majsflingor
- obestämd grundform
- majsflingors
- obestämd genitiv
- majsflingorna
- bestämd grundform
- majsflingornas
- bestämd genitiv
Majsflinga är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet majsflinga
Majsflingor, även kallade cornflakes, är flingor gjorda av majs, som valsats och rostats.
Semper Eterna innehöll 19 ingredienser: vetegroddar, skummjölkspulver, veteflingor, majsflingor, havreflingor, kornflingor, rostad råg, vasslepulver, honung, russin, druvsocker, råsocker, melass, mjölksyrad kalk, jod, maltextrakt, nypon, näringsjäst och dikalciumfosfat. Receptet ändrades dock till 21 ingredienser där rostad råg, råsocker, melass, mjölksyrad kalk, maltextrakt och dikalciumfosfat ersattes med rågflingor, gul farin, brun farin, kalciumfosfat, vitaminer, lecitin, sojamjöl och järn på innehållsdeklarationen.
W.K. Kellogg var sjundedagsadventist och arbetade under sin tidiga karriär vid sin bror John Harvey Kelloggs sanatorium i Battle Creek, som etablerats efter sjundedagsadventisternas principer. Bröderna uppfann processen för tillverkning av rostade majsflingor vid sanatoriet och lanserade flingorna som hälsokost. Sedermera kom bröderna att 1897 starta ett företag som sålde flingorna. W.K. Kellogg kom 1906 att starta ett eget företag, Battle Creek Toasted Corn Flake Company, det som senare blev Kellogg's.
I sitt utvecklingsarbete som livsmedelskemist intervjuades hon återkommande från 1950-talet och in på 1980-talet i såväl rikstidningar som lokaltidningar. Det rörde sig om skolbröd, idealmjöl, majsflingor, proteintillsatser i mjöl, datummärkning, när det infördes, och konserveringsmedel. Vidare medverkade hon TV-programmet Konsumentens brevlåda 1964. Hon skrev artiklar för tidningen Livsmedelsteknik och medarbetade i läromedel som Bagerikemi (1956), Bättre brödsäd (1956) och Att baka bröd (1983).
