Maktlysten Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet maktlysten

1. Cen Elezi kom från en inflytelserik albansk familj vars hem låg i Dibraregionen. Familjen var ursprungligen från Kosovo och blev år 1920 deporterad till Albanien av den serbiska ockupationsmakten. Han låg bakom en misslyckad revolt mot Ahmet Zogu i mars 1922. Han blev benådad men i december 1924 återupptog han krigandet. När italienarna drev bort Ahmet Zogu och hans regim blev han medlem i den fascistiska regeringen i Albanien. Han hoppade av den fascistiska regeringen och blev övertalad av Abaz Kupi att ingå i den pro-zogistiska rörelsen som ville återinsätta Ahmet Zogu-regimen i Albanien. Han hoppade av ännu en gång, nu till den kommunistiska frihetsrörelsen. Efter andra världskriget flydde han till Kosovo och blev motståndare till kommunisterna och grundade en organisation som ville störta den kommunistiska regimen i Albanien. Av den brittiska underrättelsetjänsten ansågs han som "småsint, avundsjuk och maktlysten" på grund av att han ständigt byte sida i det albanska inbördeskriget, något som var karaktäristiskt för en bajraktar (klanhövding). (källa)
2. Enligt en av honom själv stiftad arvslag delades hans ofantliga rike i fyra khanat (det område som styrs av en khan), och härskaren över khanatet Kina skulle efterträda honom i värdigheten av khaghan. Hans fyra söner, chochu, Tsagadai, Ögödei och Tolui kom att styra över en del vardera med Ögödei som officiell khagan och överordnad de andra. Jochi, den äldste hade dock avlidit ett år före sin far och dessutom ansetts ha varit en oäkting sedan han fötts kort efter modern Byrte räddats från merkitisk fångenskap. Hans del (den nordvästra, nuvarande Kazakstan och asiatiska Ryssland) delades mellan Jochis då redan vuxna barn Batu, Berke och Orda (Batu skulle senare med hjälp av Djingis störste general Tsubotai, rida västerut med 150 000 man och nå fram till Tyskland och Wien). Redan före fälttåget mot muslimerna hade det bestämts att Ögödei skulle bli storkhan. Chagatai, den näst äldste sonen hade först hävdat sin egen rätt sedan det var allmänt uppenbart att Jochi inte var Djingis son. Han hade emellertid för att inte anses som maktlysten avstått sin rätt till Ögödei. Den yngste sonen Tolui ansågs ofta vara den lämpligaste, dock var hans personliga maktlystenhet för stor och han hade dessutom en kristen hustru som skulle påverka traditionerna i riket för mycket. Ögödei ansågs "snäll" men var inte den mest handlingskraftige. Han hade lett slakten av upp till 1,2 miljoner muslimer i Guranj (Urgentj) år 1220 men var allmänt "långsam" och gravt alkoholiserad (hans död i förtid år 1242 ledde till att det planerade fälttåget mot Frankrike och Italien fick avbrytas och riket försvagades). Tolui fick styra över hemlandet Mongoliet och fick inget större inflytande men hans söner Möngke, Hulagü Güyuk och Khubilai skulle senare erövra hela dagens Kina, Iran, Irak, Turkiet och Syrien. Först sedan Möngke dött och större delen dragit sig hemåt stoppades mongolerna vid Ain Jalut i Palestina, mongolernas första strategiska nederlag efter nära 60 år som enad nation. Vid Djingis död var mongolernas rike dubbelt så stort som romarriket under Trajanus (när det var som störst) och knappt dubbelt så stort som Alexander den stores rike. Under Khubilai skulle det bli dubbelt så stort som under Djingis. (källa)
3. Edvards personlighet utgjorde en stor kontrast mot faderns, som regerade England under Edvards barndom och konsekvent föredrog diplomatiska kompromisser med sina fiender. Edvard hade redan som prins visat sig vara en maktlysten och otålig man som visat stor militär styrka genom att besegra Simon de Montfort i slaget vid Evesham 1265. Han var känd som en som behandlade rebeller och andra fiender med stor grymhet. Han förföljde sina kusiner, de överlevande medlemmarna av familjen de Montfort. (källa)