Mantal synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas mantal

Mantal uttalas man|tal.

Mantal betyder enhet för jordegendoms andel i samfällighet el. hist. skattekraft och som förled i sms äv. betecknande folkbokföring.

Ordformer och varianter av mantal

Mantal är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet mantal

På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal.

Adelns ställning som jordägare förändrades vid reduktionen och kungliga enväldets införande, då kronan förnyade Gustav Vasas anspråk på äganderätten över all mark. Med 1686 års tjänstehjonsstadga infördes starka regleringar i fråga om hur många anställda en bonde fick ha, vilket enligt den lagen fick uppgå till två vuxna och en halvvuxen per mantal. Överflödiga drängar skulle skrivas ut som knektar. Med införandet av indelningsverket fick skattebönder skyldighet att hålla och värva soldater i sina byar, till vilket hörde att upplåta soldattorp i byn. Från Erik XIV hade bönderna skjutsningsbesvär och skyldighet att hålla gästgiveri med två mils avstånd.

De så kallade ordinarie jordeböckerna upprättades av Kronan och var liggare över jordegendomar med uppgifter om deras kamerala förhållanden mantal, grundskatt, rotering mm. De användes för att driva in rätt skatt från varje hemman. Ibland finns också uppgift om brukarens namn. Jordeboken upprättades av häradsskrivaren i tre exemplar. Dessa kan sägas vara våra äldsta fastighetsregister.

1541-1578 omfattade Klev 3 mantal skatte, 5 mantal kyrkohemman.

Av de gamla lands- eller länsallmänningarna finns nu inga kvar. Sedan den ekonomiska uppfattningen ändrats, medgav kunglig förordning den 21 juni 1894 inte längre delning av häradsallmänning. De skulle tillhöra jordägarna av mantal inom häradet och förvaltas för delägarnas räkning av allmänningsstyrelser under uppsikt av Skogsvårdsstyrelsen enligt fastställda hushållningsplaner.

Lästa by tros ha tillkommit under järnåldern. Ortnamnet är svårtolkat men kan betyda "Leidulfs boplats". År 1574 lät Johan III anlägga en kronosåg i Lästa. Det var en av flera sågar som vid samma tid anlades för att leverera sågat virke till kungens många byggprojekt. Det har antagits att kronosågen anlades vid Grytån, på mark som hörde till den då öde byn Väja, som antagligen brukades av bönderna i Lästa. Grytån har dock ganska obetydlig vattenföring, varför Bollstaån kan vara ett troligare alternativ. Det timmer som sågades levererades av bönderna i omkringliggande socknar, en stock per vartannat mantal, utöver den ordinarie skatten. Varje stock skulle vara 14 alnar (ungefär 8,4 meter) lång. Vintern 1573 kördes virke till kronosågen i Lästa från bönderna i Ullångers och Nordingrå socknar samt Nora, Bjärtrå, Gudmundrå, Boteå och Sollefteå prästegäll (pastorat). Eftersom dessa socknar sammanlagt bestod av 976 mantal fördes 488 stockar fram det nämnda året. Vintern därpå fördubblades leveransplikten.

Ett mantal, eller hemmantal, var en kameral taxeringsenhet, ett besuttenhetsmått, som utgjorde grund för beskattning i Sverige (med Finland). Mantalet beräknades som regel i åker- och ängsmark, och uppskattades i tunnor (tunnland) och kappar efter hur mycket säd man kunde odla på marken. Skogsdungar och tomter räknades bort.