Matsmältningskanal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet matsmältningskanal

1. Tunntarmen är matsmältningskanalens längsta del. Hos döda individer blir den längre, då musklerna inte längre är sammandragna. Tunntarmen delas upp i tolvfingertarmen (duodenum), tomtarmen (jejunum) och krumtarmen (ileum). Tunntarmen börjar vid den nedre magmunnen i magsäcken och slutar samt mynnar ut i tjocktarmen, där blindtarmen övergår till tjocktarmen. Tunntarmen rör sig fritt i bukhålan, överallt förutom den del som kallas tolvfingertarmen. Tarmen fäster med hjälp av ett tarmkäx format som en solfjäder vid den bakre bukväggen. Tarmkäxet består av bindväv, fettvävnad, och blodkärl, lymfkärl, nerver och lymfkörtlar. (källa)
2. Koproliter hade länge varit kända, men om deras ursprung hade man däremot ingen aning. De var ofta njurformiga och försedda med karaktäristiska vindlingar. De kallades besoarstenar på grund av att de påminde om innehållet i besoargetens matsmältningskanal och William Buckland gav dem 1829 namnet koproliter. Buckland antog från början att stenarnas skåror skapats genom vågrörelser i mjuk lera. Gideon Mantell hade hittat liknande fynd i Tilgate Forest och konstaterat att de ofta förekom i lager rika på djurfossil. I samband med sina studier av grottan i Kirkdale påträffade Buckland förstenade exkrementer från hyenor. Det fick honom att inse att även exkrementer från forntida havsödlor kunde ha fossiliserats. Sedan Mary Anning observerat bezoarstenar inuti buken på Ichthyosauriefossil, ofta i buken nära revbenen eller bäckenet, kom deras funktion att anses tämligen väl fastställd. Trots varningar från andra forskare som ansåg ett närgånget studium av avföring som mindre passande för en seriös forskare blev Buckland snart trollbunden av den nya information som kunde utvinnas ur koproliterna. Bland annat kunde han konstatera att ichthyosaurus varit kannibalisk. (källa)
3. En körtel är ett organ som producerar ämnen, sekret, som utsöndras till omgivningen. Det kan till exempel vara hormoner, som sprids i små mängder i hela organismen. Andra körtlar utsöndrar ämnen som bryter ned maten i matsmältningskanalen. (källa)
4. En äldre föreställning om processionspinnare var att larvernas irriterande hår med vinden kunde spridas från deras bon och att de då kunde orsaka döden för människor och djur som råkade andas in dem så att de hamnade i andningsorganen eller svälja dem så att de hamnade i matsmältningskanalen. Denna myt har dock inte kunnat beläggas med vetenskapliga fakta. De giftiga sylvassa håren som sprids för vinden, kan dock för känsliga personer orsaka svåra brännande och kliande hudutslag samt andningssvårigheter. (källa)
5. Tarmen eller tarmkanalen är hos människan den del av matsmältningskanalen som tar vid efter magsäcken. Tarmen är ett flera meter långt rörformat organ som förbinder magsäcken med ändtarmsöppningen (anus). I tarmarna fullbordas matsmältningsprocessen genom att tarmen suger upp näringsämnen och vatten, samtidigt som tarmen styr matspjälkningsprocessen genom att utsöndra hormoner, enzymer, innehåller ämnen som skyddar mot skadliga ämnen, och transporterar de oanvändbara resterna av födan ut ur kroppen, genom anus. (källa)
6. En tarmflora är aggregatet av bakterier, svampar och andra mikroorganismer som normalt förekommer på eller i kroppen hos människor och andra djur. Tarmfloran är därför aggregatet av mikroorganismer som förekommer i tarmkanalen. I matsmältningskanalen finns 1-2 kilo bakterier, vilket motsvarar mer än 100 biljoner mikroorganismer. Antalet mikroorganismer är tio gånger fler än antalet celler i kroppen. Bakteriefloran anses kunna bestå av mellan 300 och 1 000 olika arter, men den största delen, 99 procent, utgörs av cirka 30–40 arter. (källa)
7. Bandmaskar eller binnikemaskar (Cestoda) är en klass plattmaskar. Det finns ungefär 4000 arter av bandmask. De är parasiter som bor som vuxna i matsmältningskanalen hos ryggradsdjur. (källa)
8. Dhauti görs för att rena matsmältningskanalen, ögon, öron, tänder, tunga och hårbotten. (källa)
9. Dess skallstruktur är unik bland mosasaurier och karaktäriseras av en kort skalle med färre tänder änågon annan mosasaurie. Det välbevarade fossilet LACM 128319 bevarar en sklerotisk ring (ben runt ögat) samt vad som kan vara spår av ögats mjukdelar. Med hjälp av elektronmikroskop har foskare kunnat titta närmare på vad som kan vara pigment i dess öga. Detta välbevarade fossil innehåller också delar av vad som tros vara inre organ samt avtryck av fjäll vilket har tillåtit forskare att dra en rad nya slutsatser om mosasauriernas anatomi och biologi, bland annat deras släktskap, inre anatomi och faktumet att de hade utvecklat stjärtfenor liknande de hos hajar. Fossilet gav även information om matsmältningen hos mosasaurier, då kvarlevor som inte var helt nedbrutna (såsom fiskfjäll och ben) i matsmältningskanalen tyder på att mosasaurierna inte smälte all mat. Detta har även tidigare setts i mosasaurie-koproliter från bland annat Globidens, vilka innehöll onedbrutna musselskal. (källa)