Mellanöra Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet mellanöra

1. Ledningsfel kallas den hörselskada som beror på skador/skada i hörselgången, trumhinnan, eller mellanörat. Hos barn är det vanligt med öronkatarrer. Då finns det vätska i mellanörat i stället för luft, och hörseln blir då lätt till måttligt nedsatt. Andra orsaker till ledningsfel är kroniska infektioner och inflammationer i mellanörat, för såväl unga som gamla personer. (källa)
2. Däggdjur kännetecknas av förekomsten av mjölkkörtlar. hårsäckar, svettkörtlar, tre specifika hörselben i mellanörat. (källa)
3. Med öroninflammation menas ofta en så kallad akut mediaotit (latin: otitis media), en inflammation av mellanörat, utrymmet mellan trumhinnan och innerörat. Denna mediaotit är en av två sorters öroninflammationer som är vanlig orsak till öronvärk. Den andra är extern otit - inflammation i den yttre hörselgången utanför trumhinnan. (källa)
4. Fjorton av kraniets ben utgör ansiktsskelettet (viscerocranium). Åtta ben bildar huvud- eller hjärnskålen (neurocranium), som är skallen förutom ansiktsskelettet, vars uppgift är att skydda hjärnan. Inuti varje tinningben (os temporale) finns mellanörats sex små ben. Tungbenet (os hyoideum), som sitter i halsen där det ger stöd åt struphuvudet, ledar inte till något annat ben och räknas därför vanligtvis inte till kraniet. (källa)
5. Hos de övriga ryggradsdjuren har hörsel- och balansorganen samma grundstruktur, dock finns bara ett hörselben, och innerörats hörseldel är ej snäckformad, och motsvaras hos t. ex. fiskarna av en ganska enkel utbuktning. Ormarna saknar mellanöra och hörselben och saknar egentlig hörsel, de kan emellertid uppfatta vibrationer i marken. Bland de ryggradslösa djuren är jämviktsorgan vida spridda, medan regelrätta hörselorgan är förbehållna insekterna. De s. k. tympanalorganen som finns hos många insekter består av sinnesceller som är i kontakt med trumhinna och trumhåla, vilken i sin tur är kontakt med omvärlden via trakésystemet. (källa)
6. när ljudet når ena örat någon millisekund tidigare än det andra (som ju är avgränsat av huvudet) kan vi lokalisera ljudkällan, dels genom att ytteröronens utformning underlättar för att skilja på om ljud kommer framifrån eller bakifrån. När ljudet har kommit in i örat leds det genom hörselgången fram till trumhinnan. Hörselgången, som i genomsnitt är ca 3,5 cm lång och har en diameter om ca 0,7 cm, förstärker frekvenser på ca 2000-5500 Hz. Dessa är i stort typiska för en hel del språkljud. Trumhinnan är gränsen till mellanörat. (källa)
7. Hos vissa personer blir viruset dock aktivt igen många år senare och orsakar då en bältrosinfektion. Viruset vandrar utmed nerverna som går från ryggmärgen och ger smärta och blåsor i huden utmed nervernas utbredning. Separata nervknippen löper horisontellt från ryggmärgen ut till vänster och höger kroppshalva, vilket gör att utslagen får den karakteristiska formen av ett bälte runt halva kroppen, aldrig hela. Ibland kan man även få blåsor på trumhinnan. Bältros kan även fås invändigt i bland annat mellanörat, bröstbenet, nyckelbenet, hjärnstammen och andra ställen. Detta då utan utifrån synliga blåsor, vilket innebär att det blir svårare med diagnosen. Detta är dock inte så vanligt, men det förekommer. Diagnosen ställs genom ett ryggmärgsprov. Med magnetresonanstomografi (magnetkamera) i ett tidigt skede kan man se om hjärnstammen är infekterad på patienten. Infektionen som angriper huvudet invändigt leder till halvsides ansiktsförlamning. I en del fall kan hörselnedsättning på det ena örat drabba den sjuke om bältrosen sätter sig på facialisnerven. (källa)
8. Delfinernas hörsel och syn är mycket väl utvecklade. De har yttre öronöppningar, men dessa fyller troligtvis ingen funktion. Ljud når örats inre över underkäken och mellanörat. De kan höra ljud upp till 220 kHz som ligger i ultraljudzonen. Ögonen är huvudsakligen anpassade för synen under vatten men även över vatten har de bra synförmåga. En särskild form av känselsinne är delfinernas ekolokalisering med hjälp av ultraljud. (källa)
9. Dysbarism är ett symptom som kan leda till att gasfyllda håligheter i kroppen imploderar eller exploderar. Dysbarism sker då gaser expanderar, på grund av tryckskillnader, och kroppens håligheter inte hinner släppa ut överskottet. Om kroppen inte hinner få bort gas leder detta oftast till smärtor och blödningar. Ett annat ord för detta är squeeze som till exempel kan kännas som smärtor från mellanörat. Även gasfyllda områden i tandfyllningar kan orsaka smärta och gå sönder. Vid en allt för snabb uppstigning sjunker trycket i kroppen snabbare än vad gaserna kan ta sig ut. Detta kan bland annat leda till lungbristningar. Därvid brister lungvävnaden och gas strömmar in i blodbanan, vilket kan leda till att personen snabbt avlider. (källa)
10. Örontrumpeten, eustachiska röret, tuba auditiva, är en anatomisk gång som går från mellanörat till svalget. Örontrumpeten är vanligtvis stängd, men den kan öppnas för att utjämna trycket i örat, till exempel vid tryckförändringar i flygplan. Vissa personer kan medvetet styra de muskler som öppnar örontrumpeterna, men de öppnas ofta även i samband med sväljning, tuggning och gäspning. (källa)