Melodi Synonymer Betyder Uttal

• låt

Hur används ordet melodi

1. en melodi (helheten) är samma gestalt som består även om tonarten (alla delarna) förändras. (källa)
2. En gånglåt är en typ av melodi inom spelmansmusiken som är avsedd att gå till. En gånglåt är i allmänhet ledigare än en marsch. En av de mest kända svenska gånglåtarna är Gärdeby gånglåt (Gärdebylåten) av Hjort Anders Olsson, som blev riksbekant närättviks spelmanslag spelade in den på skiva och blev spelad i radio. (källa)
3. Medverkade gjorde bland andra Lasse O'Månsson, Monica Zetterlund, Toots Thielemans, Lissi Alandh och Gunnar Svenssons orkester. Revyn innehöll bland annat sketchen Notan (med sin slutpoäng "Det är din krona, det står Gustaf på den"). Lasse O'Månsson och Lissi Alandh uppförde sketchen I affären, där en blyg kund försökte köpa kondomer. Tage Danielsson framförde Kärlek har ändrat karaktär och Toots Thielemans framförde sin melodi Bluesette. Monica Zetterlund sjöng Sälj inget brännvin till pappa. Hasse Alfredson anspelade på inledningen till August Strindbergs Röda rummet i numret Strindberg slår till igen. (källa)
4. En jingel, av engelskans jingle, är en kort melodi. Jinglar kan i radiosammanhang användas mellan eller i musiken för att presentera information om radiostationen eller programmet som sänds, till exempel kanalnamn, frekvens och/eller slogan för stationen. Jinglar används också i ljudreklam. Kända exempel på sådana är McDonald's I'm lovin' it och Hemglassjingeln. (källa)
5. En kadens (uttalat /kaˈdɛns/ även /kaˈdaŋs/, italienska cadenza, franska cadence, ytterst av det latinska verbet cadere (cado) 'falla') i musiken betecknar en (ofta stereotyp) ackordföljd som avslutar en fras, ett avsnitt eller ett helt tonalt musikstycke. Motsvarande begrepp för en ensam melodi är slutfall. En solokadens är en (ofta, men inte alltid) improviserad utsmyckning av en solist över kadensens harmonik. Ackorden i en kadens kallas Ultima (sista ackordet), Penultima (näst sista ackordet) och Antepenultima (näst näst sista ackordet). (källa)
6. Det mekaniska automatiska spelet har en vals på vilken man placerar små tappar. Valsen står i förbindelse med ett mekaniskt urverk. Vid en förbestämd tidpunkt utlöser urverket slagverket och en liten propeller börjar rotera. Urverket står i förbindelse med valsen via kugghjul och valsen börjar också rotera. Framför valsen sitter samma slags vajrar som vid stockklaviaturen. När tapparna passerar trycker de till en vinkel som drar i vajrarna. Resten av förloppet är det samma som hos stockklaviaturen. Ska klockspelet spela en annan melodi får man flytta om, lägga till eller ta bort tappar. Valsen kan även drivas direkt av en motor och kallas då halvmekaniskt. (källa)
7. Cantus firmus-teknik åtminstone i fråga om förhållandet mellan cantus firmus och figurationsstämmorna, figurationsstämmorna inbördes kan samtidigt vara i sträng kontrapunkt. Termen är latin för 'fast sång', 'melodi som inte förändras', tekniken innebär att man bygger musiken runt en grundmelodi, men inte genom ackord utan genom att lägga till enskilda stämmor. Särskilt i de äldre cantus firmus-formerna, som härstammar från medeltid och renässans, kan dock cantus firmus-tonerna vara så uthållna och rytmiskt utslätade att man mera uppfattar dem som en diskret ryggrad, ungefär som basstämman i mycken homofon musik, i former som koralförspelet, avsett att ge församlingen den psalmmelodi de ska sjunga i en sättning som förbereder för textens innehåll, är cantus firmus tydligare i förhållande till figurationerna. (källa)
8. En koralbok är en typ av sångböcker vars primära innehåll är att ange noter för psalmer. Omfattningen av innehållet varierar. I gamla koralböcker förekommer att enbart noterna är med, i moderna kan en eller flera verser av texten förekomma samt uppgifter om ursprung, upphovsman, tidigare tryckta källor för berörd melodi samt vilka andra psalmer som använder samma melodi. Melodins så kallade "huvudtext" avser den psalm som anges som den vars melodi är densamma, den kan variera mellan psalmböckernas olika årgångar vilket kan försvåra identifiering av melodider. (källa)
9. Enskilda sångare kan inom populärmusik kallas kör eller "körare" då de sjunger unisont med en sångsolist eller sjunger en stämma till den melodi en solist sjunger. Detta kallas "att köra" (uttalat med hårt k), och är vanligt i refrängerna. (källa)