Moralisera synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas moralisera

Moralisera uttalas mor|al|is|era -de.

Moralisera betyder mest i pres. part. och komma med sedelärande förmaningar, mästra.

Ordformer och varianter av moralisera

Moralisera är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet moralisera

Trots att gåtor i västvärlden ofta är i formen av just en jämförelse finns de i en rad andra former – skämtsamma eller prosaiska, metaforiska, moraliserande eller bara raka frågor. Redan tidiga gåtforskare (ref) har konstaterat hur det bara i Europa finns insamlat material i en myriad av former. Även om många olika sätt att namnge och organisera detta material har gjorts(refref), har man konstaterat att alla inte kan rymmas under samma beskrivning, utom då i mycket vaga termer. Exempel på gåtor som inte tillhör den egentliga gåtan är.

Moraliserande debatt. En skandal får uppmärksamhet i media eller olika sociala nätverk. Man debatterar händelsen och vad som rätt och fel.

Romanens många dubbeltydigheter och ironiska inslag har föranlett vitt skilda tolkningar. Den har anklagats både för att vara osedlig och alltför moraliserande. Romanen har varit ett återkommande motiv för sociologiska avhandlingar, sociologins grundare Max Weber var inspirerad av Goethes fiktion och använde bokens titel som en term i sina egna teorier.

Efter en tvåårig vistelse i Storbritannien återvände han 1731 till Frankrike för att på La Bréde ostört få bearbeta det rika material som han samlat genom sina iakttagelser och resor. Den första frukten härav var ett historiskt arbete, Considérations sur les causes de la grandeur et de la décadence des romains (1734, 'Tankar öfwer orsakerna till de Romares välde och fall", 1755, översatt av Olof von Dalin eller på hans uppdrag av J. Roeding), där han gör avsteg från den dåtida historieskrivningens krönikartade eller moraliserande metod och ger en framställning av orsakssammanhanget i historien från romarriket.

Schlossers mest betydande verk är Geschichte des 18. Jahrhunderts (två band, 1823, svensk översättning 1827), särskilt i dess andra upplaga Geschichte des 18. Jahrhunderts und des 19. bis zum Sturz des französischen Kaiserreichs (1834–1848, femte upplagan 1864–1866) framträder klart de egenskaper, som utmärkte hela hans författarskap: en med avsikt försummad stil, stor beläsenhet, nära koppling till litteraturhistoria och politisk historia, kosmopolitisk åskådning med rötter i upplysningstidens tankevärld, stark subjektivism och moraliserande tendens, som särskilt skarpt fördömde absolutismen och de samhällsklasser, i vilka han såg dess redskap.

I en inskription över den etruskiska bänken verkar Vicino Orsini förklara sin avsikt för den som är på resande fot i världen (Voi che pel mondo gite errando vaghi di veder meraviglie alte et stupende etc.). På terrassen med rader av pinjekottar och ekollon berättar en annan inskription att det rör sig om en Sacro Bosco, en helig skog. Hela denna skulpturskog är för övrigt full av liknande inskriptioner, men de är sällan särskilt upplysande. Många enskilda tolkningar har prövats och upprepade gånger har man försökt urskilja en övergripande idé eller något moraliserande program utan att riktigt lyckas. I varje fall förmodas gestalter ur grekisk mytologi sammankopplas med historiska och litterära renässansmotiv.

Moralisera på Engelska

moralize