Vad betyder och hur uttalas motionstid
Motionstid uttalas mot|ions|tid.
Ordformer och varianter av motionstid
Singular
- motionstid
- obestämd grundform
- motionstids
- obestämd genitiv
- motionstiden
- bestämd grundform
- motionstidens
- bestämd genitiv
Plural
- motionstider
- obestämd grundform
- motionstiders
- obestämd genitiv
- motionstiderna
- bestämd grundform
- motionstidernas
- bestämd genitiv
Motionstid är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet motionstid
Kyrkomötet fick behandla endast "kyrkliga mål", men sådana kunna komma under dess handläggning antingen genom kunglig proposition eller genom motion av ledamot. Den ordinarie motionstiden inskränktes 1905 till åtta dagar från mötets början. Kyrkomötet ägde vetorätt mot av konung eller riksdag önskad ändring av kyrkolag och prästerskapets privilegier och mot av Högsta domstolen och riksdag åvägabragd förklaring av kyrkolag, men detta innebar ej vetorätt mot själva kyrkomötesinstitutionens avskaffande, ty de nämnda paragraferna, som innehöll grundlagsgarantierna för kyrkomötets existens, var själva ej av kyrkolags- eller privilegienatur. Däremot tyckes meningen ha varit, att själva kyrkomötesförordningen skulle vara kyrkolag, åtminstone hade för ändringar däri kyrkomötets bifall inhämtats. Vare sig kyrkomötet hade vetorätt eller ej, ägde det själv ej att taga initiativ i en fråga annat än genom petition till konungen. Huruvida dess egna framställningar i kyrkolags- och privilegiefrågor skulle framläggas för riksdagen, berodde således på konungen (regeringen). Enligt praxis ansågs en sådan framställning innebära ett på förhand givet samtycke som inte föranledde förnyad behandling i kyrkomötet efter regeringens och riksdagens godkännande. I takt med att kyrkofullmäktigeeinstitutionen inrättades på lokalnivån som en kopia av kommunalfullmäktige och därmed fick en inbyggd partipolitiserande struktur kom partipolitiseringen också att dominera och ta över kyrkomötets sammansätnnig. Ombuden började väljas på listor utifrån sin riksdagspolitiska hemhörighet. De ansågs nu representera sina partier och inte sina hemförsamlingar. Detta blev mycket tydligt från 1970-talets slut och efter 2000 total dominerande.
Svenska Samernas Riksförbund framställde en önskan om samiskt medbestämmande i lagstiftningsfrågor samt inflytande över förvaltningen. Man önskade också insatser för det samiska språket. Organisationen Same Ätnam efterfrågade ungefär samtidigt att ett samiskt parlament skulle inrättas. Frågan om ett samiskt parlament togs också upp i en riksdagsmotion under allmänna motionstiden 1982. I Norge hade regeringen redan 1980 tillsatt en liknande utredning om samernas sitution under namnet Samerettsutvalget (no).
