Munk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet munk

1. Abbot är titeln på föreståndaren för ett munkkloster. På nunnekloster kallas föreståndarinnan abbedissa. Abboten väljs av klostrets munkar. (källa)
2. Omnämns i Gustaf Frödings dikter Den ryske anakoreten och En fattig munk från Skara (1891). (källa)
3. Det har funnits många skilda åsikter om uppkomsten av sägnen om den heliga graal, graalsagan. Paulin Paris anser att en walesisk munk på 700-talet först berättat den. Andra forskare förklarar att den uppstått i början av 1100-talet i Spanien eller södra Frankrike genom sammansmältning av kristna och orientaliska element. Legenden utnyttjades av författaren Chrétien de Troyes i romanen "Perceval" (Parsifal) på 1100-talet och infördes i tyska poesien av Wolfram von Eschenbach på 1200-talet. Även Richard Wagner och Gustaf Fröding har fått inspiration av sagan. (källa)
4. 1585–1598: Konflikten mellan katoliker och protestanter utökas av allianser utanför landets gränser. Protestanterna stöder sina trosfränder i Nederländerna som revolterar mot Spanien och katolikerna finner stöd hos Filip II av Spanien. Slaget vid Coutras 20 oktober 1587 åtföljs av Journée des Barricades 12 maj 1588 då kungen Henrik III, som innerligt hatas av katolikerna, tvingas fly Paris. Samma år försöker han göra slut på ligan genom att låta mörda deras ledare, hertigen av Guise och hans bror kardinalen av Lorraine, i Blois. Henrik blir själv mördad följande år av en fanatisk munk som därmed gör Henrik av Navarra, protestanternas ledare, till ny fransk kung. Som Henrik IV tvingas han återta sitt kungadöme från den katolska ligan som vägrar erkänna honom (slaget vid d'Arques 21 september 1589, slaget vid Ivry 14 mars 1590). Då han konverterar till katolicismen 1593 öppnas Paris portar och han lyckas samla många trogna kring kronan. Ett krig mot Filip II 1595–1598 slutar med freden i Vervins och att Filip II av Spanien tvingas lämna Frankrike. Henrik gör slutligen slut på de religiösa krigen med ediktet i Nantes 1598. (källa)
5. Benämningen kom in i svenska språket på 1600-talet från Tyskland, där den ursprungligen användes om den lärjunge som skulle elda i skollokalen samt om den munk som skötte eldningen på kloster (från latinets calefacere, göra varm, uppvärma). I delar av Tyskland används ordet fortfarande i betydelsen vaktmästare, assistent till en vaktmästare, eller en fängelsefånge med vissa arbetsuppgifter, medan ordet i Sverige snabbt kom att betyda uppassare eller manliga betjänt, främst inom det militära. Mot slutet av 1800-talet började den icke-militära användningen av ordet att alltmer ersättas med det engelska butler. (källa)
6. Typiskt för kartusianerna är att varje munk eller nunna bor i ett enskilt hus med trädgård, medan man har en gemensam kyrka och andra lokaler. De lever mestadels som eremiter, och läser de flesta tidebönerna, utom på morgonen och kvällen, enskilt. (Den dagliga mässan är givetvis gemensam.) Även måltiderna äts i enskildhet. Det enda undantaget är på söndagar, då samtliga tideböner läses/sjungs, och samtliga måltider äts, gemensamt. (källa)
7. Förutom dygder som tro, hopp och kärlek, att förkunna evangeliet och utöva barmhärtighet ingår i katolskt trosliv (så som det definierats sedan medeltiden) sju sakrament: dopet, konfirmationen, eukaristin, försoningen, de sjukas smörjelse, ordinationen och äktenskapet. Kyrkan vördar särskilt Jesu mor jungfru Maria såsom Guds moder. Utöver detta varierar betoning på teologi, doktrin och liturgi inom den största delkyrkan inom katolska kyrkan (den latinska kyrkan), östkatolska delkyrkor, samt religiösa institut och sällskap, inklusive munk- och nunneordnar. (källa)
8. I norra Sverige finns den dialektala varianten bräms (även stavat brems) och i Västergötland klägge  (som uttalas med tjockt "L"). I Bohuslän används det norska ordet klegg, vilket i geografiskt närliggande Dalsland försvenskats till klägg). I Värmland används ordet gråmunk eller gråmonk. I de södra delarna av Sverige kallas bromsen lokalt för gråpåg. (källa)
9. En klassisk kringla föreställer korslagda armar. Det var vanligt att man bad på det viset under medeltiden. Det berättas om att det var en italiensk munk som skapade bakverket på 600-talet, att kringlorna symboliserade hans elever under bönestunden och att eleverna fick kringlorna som belöning. Kringlan fick där namnet "pretiolas", som betyder "liten belöning". I resten av Europa sågs kringlan som en symbol för tur, långt liv och framgång. (källa)