Möjligen Synonymer Betyder Uttal

• eventuellt
• kanske

Hur används ordet möjligen

1. fornhögtyska galdar eller galstar) kallades under fornnordisk tid en trollsång som bland annat hörde till sejden, som oftast sjöngs av kvinnor. Ordet är avlett från verbet gala, vilket antyder att galdern möjligen sjöngs med hög och gäll stämma. Galen (också en avledning från gala) kallades den som fått sinnet förvrängt av en galder. (källa)
2. Gammal är ett runsvenskt mansnamn, som återfinns i flera svenska vikingatida runinskrifter, från främst Uppland (U 56, U 144, U 163, U 207, U 409, U 952, U 1070) , men också från Södermanland (Sö 359) och Öland (Öl 37), samt möjligen i en 1100-tals inskrift i Penningtons kyrka, Cumbria, England. (källa)
3. Ordet kommer möjligen från ett "bud" i det på 1800-talet mycket populära kortspelet vira. Ordet kan även åsyfta själva lokalen som festen hålls i – då menas normalt en lokal som tillhör studentkåren och som det återkommande ordnas fest i, till exempel på Chalmers studentkår i Göteborg, i Gasquesalen i LTH:s kårhus vid Lunds tekniska högskola (LTH), i KTH:s kårhus vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm och i Kårallen i Linköping. På exempelvis KTH, Chalmers och LiTH förekommer även verbformen "att gasqua" vilket är synonymt med att festa, dock ej nödvändigtvis i lokalen Gasquen. På många högskolor är det vanligt med tema-gasquer, där alla ska klä sig efter ett speciellt tema. (källa)
4. Till exempel kan en fjäril producera en avkomma med nya mutationer. Majoriteten av dessa mutationer kommer inte att ha någon påverkan, men en mutation kan möjligen ändra färgen på en av fjärilens avkommor, och genom det göra det lättare eller svårare för predatorer att uppmärksamma fjärilen. Om färgförändringen är fördelaktig är chanserna för fjärilens överlevnad och reproduktion lite större och över tid kan fjärilar som bär på mutationen utgöra en större andel av populationen. (källa)
5. Om man drar av barken på en getapel blir nämligen barken raggig på insidan. Möjligen är det detta som avspeglas även i det gotländska gaitä barkäträ. Uppenbarligen finns även ett språkligt samband med det nutida rikssvenska namnet getapel. (källa)
6. Fram till mitten av 1800-talet var röd glada allmänt förekommande i hela Västeuropa och i södra Skandinavien, men är numera sällsynt om inte utrotad i delar av utbredningsområdet. Idag ökar den i antal och vidgar åter sitt utbredningsområde, så pass att internationella naturvårdsunionen IUCN omkategoriserade populationen av röd glada frånära hotad (NT) till lägsta hotnivån livskraftig (LC) 2020.Arten minskar dock fortfarande i södra Spanien, Portugal och lokalt i Tyskland och möjligen Frankrike. Den har även försvunnit som häckfågel i Marocko. Det största hotet mot arten utgörs av illegal avsiktlig och oavsiktlig förgiftning av pesticider och olika gifter mot gnagare som råttgift. Andra sekundära hot mot arten utgörs av kraftledningar och vindturbiner som fåglarna kan krocka med, jakt, trafikdöd och habitatförlust av skog. På lokal nivå kan även äggplundring utgöra ett hot. Även konkurrens ifrån den mer framgångsrika brungladan kan också utgöra ett hot och likaså minskningen av öppna soptippar. Världspopulationen uppskattas idag till mellan 60 000 och 70 000 häckande individer. (källa)
7. Glidflygplan är roderstyrda luftfartyg som har en begränsad segelflygförmåga. Gravitationen driver dem nedåt-framåt, medan lyftkraft för att hålla dem flygande samtidigt genereras. De delas in i två typer, enkla glidflygplan och lastglidflygplan. Det är skillnad på glidflygplan och segelflygplan och inom flyget skiljer man dessa kategorier åt. Glidflygplan kan inte användas för längre sträckflygningar utom möjligen i bergsmiljö med sammanhängande kraftig uppvindsområden på grund av sämre glidtal (prestanda). Därför används nästan uteslutande segelflygplan som kan nyttja termik för att vinna höjd. Glidflygplan finns och används mera av historiska föreningar eller av historiska skäl. Glidflygplan tillverkas knappast längre. (källa)
8. Gotland har fått sitt namn efter folkslaget gutar, vars förled gut- torde härröra från äldre urgermanska med betydelsen utgjuta, möjligen som en beteckning för män och är formellt helt identiskt med folknamnet goter. Det ursprungliga namnet på ön var Gutland,(a) kutlandi 1000-talet, med runskrift, vilket med latinska bokstäver blir a Gutlandi. På 1300-talet skrevs namnet som Gutland. Förledet betecknar gutar och efterledet är 'land'. Detta kan tolkas som 'område, rike' eller som 'ö'. I såväl svenskt som danskt talspråk assimilerades "tl" till "ll" (jämför med Jutland/Jylland), vilket gav upphov till formen Gulland. (källa)