Nasalvokal synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas nasalvokal

Nasalvokal uttalas nas|al|vok|al.

Ordformer och varianter av nasalvokal

Nasalvokal är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet nasalvokal

Bengalis fonemuppsättning består av 29 konsonanter och 14 vokaler, inklusive de sju nasalvokalerna. Ett ungefärligt fonetiskt schema ges nedan i det Internationella fonetiska alfabetet.

Vokalsystemet består i många fall av fem vokaler, som förekommer i olika varianter: nasalvokaler finns i nästan alla khoisanspråk, och även glottalisering och faryngalisering av vokaler är vanligt. Khoisanspråk är dessutom tonspråk.

Fonetiska skillnader Vokalerna. Fritt betonat a som i franskan blir e (latinets "mare" → franskans "mer"), kvarstår i provensalskan, "mar". Det är efter denna väsentliga skillnad den ovan angivna gränsen är dragen. Fritt betonat öppet e och öppet o, som alltid diftongeras i franskan ("pedem" → "pied", "cor" → "cuer" → "coeur"), diftongeras i provensalskan endast under vissa villkor, särskilt då j följer pe, men "ferio" → "fier", "cor", men "folium" → "fuelh". Slutet betonat o och e, som i franskan ger "eu" och "oi" ("florem" → "fleur", "debere" → "devoir"), kvarstår i provensalskan ("flor", "dever"). Latinets "au", som i franskan blir o, kvarstår i provensalskan ("aurum" → franska "or", provensalska "aur"). Obetonat finalt a, som i franskan blir vokalmummel, kvarstår i provensalskan ("via" → franska "vie", provensalska "via"). Medan i franskan den posttoniska vokalen i latinska proparoxytona alltid faller, under det att finalvokalen kvarstår, är förhållandet i provensalskan i vissa fall motsatt. Exempel: "nascere"→ franska "naître", provensalska "naisser", "juvenem" → franska "jeune", provensalska "joven". Fallande diftonger samt triftonger, vilka i franskan reducerats, kvarstår i provensalskan, ("éu", "du", "éi", "iéu", "uéi" och så vidare). Inga nasalvokaler finns i provensalskan.

Våmhusmålets utveckling har i stort sett gått samma väg som älvdalska vilket kan märkas bland bevarade nasalvokaler, bortfall av olika konsonanter, diftonger och så vidare.

I yngre prakrit bortfaller ofta enkel konsonant mellan vokaler inuti ord (i synnerhet i maharashtri). Tenuis övergår ibland till media, nämligen t, p till d, b. I paikachi är den motsatta förändringen, nämligen av media till tenuis, regel: Den är ett dravidiskt drag, i pali förekommer den sporadiskt. Lingualt d blir i prakrit ofta lingualt l liksom i Veda. Blott n, m, l, h, s kvarstår alltid oförändrade. Genom konsonantutfall kommer naturligtvis ofta vokaler att sammanstöta, men det yngre prakrit medger hiatus i hög grad. Icke heller för pali är hiatus främmande, liksom icke heller för Veda. Intet ord slutar på annat än vokal eller nasalvokal. I yngre prakrit börjar intet ord med mera än en konsonant.