Vad betyder och hur uttalas naturföreteelse
Naturföreteelse uttalas nat|ur|före|te|else.
Ordformer och varianter av naturföreteelse
Singular
- naturföreteelse
- obestämd grundform
- naturföreteelses
- obestämd genitiv
- naturföreteelsen
- bestämd grundform
- naturföreteelsens
- bestämd genitiv
Plural
- naturföreteelser
- obestämd grundform
- naturföreteelsers
- obestämd genitiv
- naturföreteelserna
- bestämd grundform
- naturföreteelsernas
- bestämd genitiv
Naturföreteelse är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet naturföreteelse
Naturminnen är fridlysta små områden med skyddsvärda naturföreteelser eller enskilda naturobjekt, såsom enstaka träd eller trädgrupper, flyttblock eller jättegrytor.
Den, vilken innehar det rätta ordet, den rätta formeln för det eller det förhållandet, står därigenom i korrespondens med den makt (kraft, väsen, ande), som därvid är verksam, och äger härigenom möjlighet att befalla denne. Senare, i den mån denna uppfattning utbildar sig genom shamanism till magi, anses besvärjaren förmå framkalla andar såväl av naturföreteelser (demoner) som av avlidna samt genom dem avvända eller påföra sjukdom och olycka eller åstadkomma annan övernaturlig verkan.
Bifurkation (vattendrag) – en naturföreteelse som innebär att ett vattendrag delar sig i riktning nedströms och rinner i två grenar som inte återförenas.
Många yogaställningar har poetiska namn som syftar på naturföreteelser eller på indisk mytologi, exempelvis trädets ställning (vṛksāsana), duvans ställning (kapotāsana) eller den dansande Shivas ställning (natarājāsana). Lotusställningen är en avancerad asana.
