Vad betyder och hur uttalas notbild
Notbild uttalas not|bild.
Ordformer och varianter av notbild
Singular
- notbild
- obestämd grundform
- notbilds
- obestämd genitiv
- notbilden
- bestämd grundform
- notbildens
- bestämd genitiv
Plural
- notbilder
- obestämd grundform
- notbilders
- obestämd genitiv
- notbilderna
- bestämd grundform
- notbildernas
- bestämd genitiv
Notbild är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet notbild
Notbilden till visan har tolkats på olika sätt. I Tobias Norlinds tolkning menade han den vara en tidig variant till Staffansvisan. Norlind gjorde dock inga försök att tolka låten rytmiskt.
En god, klassiskt skolad musiker ska förutom att kunna avkoda en notbild korrekt också framföra musiken på ett 'musikaliskt' sätt. Här i ligger att ta hänsyn till gällande uppförandepraxis samt att levandegöra musiken genom rytmiska och dynamiska tolkningar på ett för lyssnaren tillfredsställande och ett för stycket rättvisande sätt.
Under sin tid som professor i dirigering vid Sibelius-Akademin 1973–1993 (tidvis även vid musikhögskolorna i Stockholm och Köpenhamn) förvärvade Panula internationellt anseende som "orkesterpedagog", och har i högsta grad förknippats med "det finländska dirigentundret" genom elever som Esa-Pekka Salonen, Jukka-Pekka Saraste, Tuomas Hannikainen, Osmo Vänskä, Mikko Franck och Susanna Mälkki. I sin undervisning och i sina ställningstaganden har Panula ständigt ställt notbilden och dess praktiska förverkligande i centrum. Han har förespråkat att musikundervisningens tyngdpunkt borde förskjutas från solospel till orkesterarbete. En internationell Jorma Panula-tävling för dirigenter hölls första gången 1999 i Vasa.
Begreppet sextondelspolska används även i betydelsen att detta är en polska med många sextondelar som framförs på ett sätt som gör att takten kan stampas på alla tre taktdelarna och taktdelarna är nästan lika långa. Beteckningen syftar inte primärt på notbilden ser ut utan syftar på hur låten upplevs ur dansarnas synvinkel. Idag kan man till ex höra vissa spela Bingsjöpolska med en relativt jämn betoning ett, två, tre osv. medan andra spelar ett,tre, ett,tre.
