Orografisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet orografisk

1. Orografisk nederbörd kallas nederbörd som uppstår genom att fuktig luft pressas uppåt och avkyls på grund av jordytans topografi. (källa)
2. Regnskugga är en efterföljd av orografisk nederbörd. Från havet på ett bergs lovartssida för vindarna med sig förångat vatten. Vattnet kondenseras sedan och det resulterar i nederbörd på bergets lovartssida samtidigt som luften tvingas över berget. På läsidan sjunker sedan luften nedåt och värms, vilket gör luften torr. En effekt av detta är att området på läsidan om berget då får ett mycket torrare och nederbördsfattigare klimat. (källa)
3. När ett vattendrags biflöden anges i orografisk ordning börjar man med det biflöde som är närmast huvudvattendragets källa, fortsätter nedströms och slutar med det biflöde som är närmast huvudvattendragets utlopp. (källa)
4. För att nederbörd ska bildas krävs luftfuktighet, kondensationskärnor och avkylning. Tre viktiga typer av nederbörd är orografisk nederbörd, frontnederbörd och konvektiv nederbörd. (källa)
5. Orografisk dimma bildas då en luftmassa tvingas upp då den rör sig över ett berg. Luften expanderar och avkyls adiabatiskt varvid lufttemperatur och daggpunkt sammanfaller. Icke att förväxla med låga moln runt bergstoppar. (källa)
6. En torr region med högt belägna öknar och områden med xerisk buskvegetation, får kanjonen och omgivande områden i genomsnitt 200 mm regn per år, parken får i genomsnitt 231,1 mm. Chacokanjonen ligger på läsidan av den väldiga bergskedjan i söder och väster, vilket resulterar i en regnskuggeeffekt som leder till bestående avsaknaden fukt i regionen. Fyra tydliga säsonger är utmärkande för regionen, med regn troligast mellan juli och september, maj och juni är de torraste månaderna. Orografisk nederbörd, ett resultat av fukt framtvingad av stormsystem som klättrar upp för bergskedjorna omkring Chacokanjonen, utgör merparten av nederbörden såväl under sommaren som under vintern, regnmängden ökar med höjden. Enstaka onormala nordliga vindar i den intertropiska konvergenszonen kan ge ovanligt höga mängder nederbörd vissa år. (källa)