Oxidation Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet oxidation

1. Järn förekommer i oxidationstalen +II och +III, dessa två former betecknas ofta som Fe(II) och Fe(III). De vanligare järnoxiderna innehåller antingen enbart Fe(III) eller en blandning av Fe(II) och Fe(III). Järnoxider med enbart Fe(III) är ofta starkt röda, gula eller orange till färgen. (källa)
2. Jäsning eller fermentering innebär ofullständig oxidation av organiska föreningar utan syre. Jäsning är således en anaerob process, och den kan exempelvis leda till att organiska syror, alkoholer, vätgas eller koldioxid bildas. Jäsningsprocesserna är exoterma, det vill säga frigör energi. Jäsning/fermentering kan utföras av många olika typer av organismer, bland annat i människans muskelceller vid intensivt arbete eller av olika typer av mikroorganismer. Inom mikroorganismerna kan såväl jästsvampar som bakterier orsaka olika former av fermentering. Jäsningsprocesser har många praktiska och tekniska tillämpningar. Redan under bronsåldern användes jäsning för att konservera mat. (källa)
3. Sockerkulör görs genom att kontrollerat värma kolhydrater (näringshaltiga sötningsmedel som är monomer glukos och fruktos eller dess polymer, exempelvis glukossiraper, rörsocker, invertsockersirap och dextros), vanligtvis livsmedelsklassade syror, alkali, och salter, i en process kallad karamellisering. Skumbekämpningsmedel kan användas som processhjälpmedel under tillverkningen. Till skillnad från karamellgodis, krävs det maximal oxidation av sockret för att få ett karamellkoncentrat som luktar bränt socker och smakar relativt bittert, i dess råa vätskeform. Dess färger varierar från blekgul till mörkbrun. (källa)
4. Vid galvanisk korrosion, som kan symboliseras som ett galvaniskt element sker en oxidation vid anoden och en reduktion vid katoden. Katoden kan utgöras av en mer ädel metall än den som anoden består av men mycket vanligt är att katoden består av syrgas som reduceras till vatten. Anoden utgörs ofta av en relativt oädel metall som järn eller zink. Järnkonstruktioner skyddas ofta galvaniskt genom att belägga de med zink. Det räcker i princip att fästa en zinkbit offeranod vid en järnbåt så är båten genast betydligt mer skyddad mot korrosion än utan zinkbit. God elektrisk kontakt mellan järnkonstruktionen och offeranoden är viktigt. (källa)
5. Strukturen på de objekt vi i vardagen använder och egenskaperna hos den materia vi ständigt interagerar med påverkas som en följd av kemiska substansers egenskaper. Till exempel är stål hårdare än järn med lägre kolinnehåll på grund av att dess atomer är starkare ihopbundna i en stabilare kristallstruktur, trä brinner eller genomgår snabb oxidation eftersom det över en viss temperatur kan reagera spontant med syre i en kemisk reaktion, socker och salt löser sig i vatten till följd av att deras molekylära/joniska egenskaper är sådana att upplösning är fördelaktig under dessa förhållanden. (källa)
6. Man lät tillverka 43 kilogramprototyper, cylindrar bestående av 90% platina och 10% iridium. Valet av legering gjordes för att minimera risken för att massan förändras på grund av oxidation eller slitage. En av dessa cylindrar valdes att bli internationell kilogramprototyp, även kallad arkivkilogrammet eller Le Grand K, och de övriga blev nationella prototyper. Sverige fick på så vis Rikskilogrammet, K40, år 1889. Prototypen förvaras sedan 1976 vid RISE AB (tidigare namn SP Sveriges tekniska forskningsinstitut) i Borås. Denna nationella rikslikare används för att kontrollera andra likare, huvudnormaler, vilka i sin tur används för att kalibrera vågar. (källa)
7. Selektiv korrosion uppstår i legeringar bestående av metaller med olika potential. Potentialskillnaden gör att speciellt den oädlare delen angrips av korrosion. Detta försämrar legeringens mekaniska egenskaper. Selektiv korrosion är vanligt i bland annat mässing och gjutjärn. Hos mässing korroderar zinket som löses ut eftersom kopparen är ädlare än zinket. Korrosionen kan motverkas genom att använda en stabilare legering, mildra oxidationsmedlet alternativt genom att implementera ett katodiskt korrosionsskydd. (källa)
8. I kombination med svavelsyra används olika kromatsalter till exempel ammoniumtrikromat till att dubbelbinda en syreatom till ett derivat etc, (oxidation). (källa)
9. Rostfritt stål korroderar mycket långsammare än kolstål tack vare att det legerats med krom. När kromhalten överstiger cirka 11 % bildas en tunn, passiv hinna som skyddar det underliggande stålet mot vidare oxidation. Ytskiktet består av kromoxid som är bara 20–30 Å tjockt. Om stålets yta skadas, återbildas ytskiktet mycket snabbt förutsatt att det finns syre tillgängligt i omgivningen. Den kemiska motståndskraften i rostfritt stål ökar med stigande kromhalt, men den ökar även med minskande kolhalt, varför rostfria stål bör ha en kolhalt under 0,25 %. En allmänt förekommande missuppfattning om rostfritt stål är att det inte rostar överhuvudtaget men det gör det i många miljöer. Det finns rostfria stål som kallas rosttröga stål eftersom korrosionsfilmen (rosten) bildar ett närmast passivt skikt efter en viss nivå som bromsar vidare korrosion. (källa)
10. Kvävedioxid, NO2, är vid standardtryck och -temperatur en röd-brun, giftig gas som bildas vid förbränning eller oxidation av kväveoxid. Kvävedioxid verkar irriterande på luftvägarna och kan orsaka skador på lungorna. I mycket höga halter är gasen direkt dödlig. (källa)